Församlingens lilla hemlighet…

Eller ja, kanske inte så mycket till hemlighet egentligen.
Jag läste en artikel på Church Leaders här om dagen och där lyftes ett antal företeelser som jag tyckte mig känna igen.

Inte så att det skulle vara den huvudsakliga tonen i församlingarna jag stött på, men jag har ändå i någon mån stött på allt av det som skrivs i artikeln.

1: Man ser församlingen som en mänsklig klubb som ägs av dem själva.
”Vi kan göra vad vi vill, det är vår församling” ”Min pappa var med och grundade församlingen” (eller betalade för huset eller köpte predikstolen eller byggde bänkarna)
Man anser helt enkelt inte att församlingen tillhör Jesus.

2: Man ser pastorn som sin anställde som ska stå ansvarig inför dem.
”Vi anställde honom och kan göra oss av med honom” eller ”Om vi inte är nöjda så kan vi byta ut honom”
Man anser helt enkelt inte att det är Gud som sänder pastorer till församlingarna.

3: Man anser att Guds arbete är något för de anställda och är frivilliga bara som det passar dem.
”Vi anställde honom för att öka medlemsantalen” eller ”det är hans jobb att besöka äldre och sjuka”
Man anser helt enkelt inte att det är alla kristnas uppgift att vara salt och ljus eller att Missionsbefallningen gavs till alla, inte bara anställda.

4: Man ser inte sina bidrag till församlingen som nödvändiga
”Om jag ska ge pengar så vill jag att saker görs på det sätt som jag förväntar mig” eller ”Dit ger jag inte pengar längre, jag gillar inte vad pastorn säger och gör”
Man ser sig inte som kallad av Gud till gemenskap helt enkelt.

5: Man anser att församlingens rykte i samhället är irrelevant och att enhet inte är viktigt
”Det är alltid lite bråk i en församling” eller ”Om de ser oss på det viset är det deras problem, inte vårt”
Man struntar helt enkelt i Jesu bön om enhet och kärlek mellan de kristna.

6: Man ser sitt eget beteende som sin ensak
”Jag är inte ansvarig för vad folk tycker om mig” eller ”om någon bestämmer sig för något om Jesus baserat på vad jag gör, så är det deras problem”
Man bryr sig helt enkelt inte om att vi ska visa på Guds kärlek

7: Man ser sig som universums medelpunkt
”Om jag inte tycker om predikan så är den dålig och det är predikantens fel”
Man missar helt enkelt att det är Jesus som är centret och att det är Hans vilja och exempel som ska följas.

Är det fler än jag som tycker sig känna igen detta?

Annonser
Det här inlägget postades i Lennart, Undervisning och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s