Feminism Del 2

Genus och kön
Genus och kön är begrepp som ofta används som synonymer, men som faktiskt har skillnader som har betydelse för feminismen.
Kön hänvisar till det biologiska könet, det vill säga man eller kvinna (andra könsidentiteter finns, men berörs inte just nu)
Genus är de könsroller som uppstått i samhället.

Vad har det för betydelse?
Stor betydelse faktiskt!

Sitt kön, det biologiska kön man är född till och som de flesta accepterar är en fysisk verklighet som ger vissa förutsättningar. Det tydligaste är vilket av könen som föder barn och har möjlighet att amma ett nyfött barn. Övriga skillnader mellan könen är att det oftast är män som odlar skägg.
Kön handlar om det man är född med helt enkelt och det är något som feminismen inte är intresserad av att ändra på. Undantag finns så klart.

Genus däremot är de roller av manligt och kvinnligt som finns i samhället.
Alla vet vilken färg killar ska ha och vilken färg tjejer ska ha, eller hur?
Vilka som ska laga mat och vilka som ska byta däck på bilen
Vilka som ska gilla kläder och vilka som ska gilla skateboard

Män symboliserar det offentliga, det normala, det aktionsinriktade och det aktiva väljandet. Kvinnorna representerar det nära, privata och relationsinriktade.

Det är genus och sedan kommer det som kallas för könsmaktsordning

Könsmaktsordning
Genus är något som samhället bestämt, något som inte kommer naturligt om man inte lär pojkar och flickor olika. Och vi kommer ihåg vilket slags samhälle vi har, eller hur? Ett patriarkat. Ett samhälle där männen befinner sig i de flesta ledande positionerna och har mest att säga till om.

Genus, det som samhället säger om vad män och kvinnor ska vara och inte, bestäms alltså av ett samhälle som till största delen styrs av män.

Är det konstigt då att de yrken och roller som är så kallade manliga yrken har högst lön till exempel?

Om jag som man bestämmer vilka yrken som passar män och kvinnor, och sedan bestämmer vilka yrken som ska vara bäst betalda, vad tror ni jag skulle bestämma då?

Det är könsmaktsordning.
Att det kön som har makten också drar fördelar av det, och i ett patriarkalt samhälle är det männen.

Att manliga yrken är ”mer värda” än kvinnliga yrken är en tydlig del av könsmaktsordningen.

Ett annat exempel på könsmaktsordning är att män och kvinnor som har samma yrke, jobbar med samma uppgifter, har samma utbildning och arbetar lika mycket, ändå tjänar olika mycket. Kvinnor tjänar mindre än män helt enkelt.

Sammanfattning
Det är de tre delarna (upprepa kort vad var och en betyder)
Patriarkat
Genus och kön
Könsmaktsordning

Det är det som jag menar ingår i problembeskrivningen.
Det första man alls behöver för att närma sig att kunna vara feminist är att se detta.
Det andra steget är att se det som ett problem.

Det finns faktiskt de som håller med om den här beskrivningen, men inte ser det som ett problem. Som faktiskt tycker att kvinnor och män inte bara är olika till sina kön, utan att det är OK med att placera och värdera människor också utifrån gender.

Lena Gemzöe beskriver att det finns olika inriktningar som har olika syn på vad problemen är, vad de beror på och hur det bäst bör lösas. Det som kan ses som gemensamt för många av dessa är att de anser:
1: att kvinnor generellt sett är underordnade män.
2: att detta förhållande ska förändras.

Annonser
Det här inlägget postades i Politik, Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Feminism Del 2

  1. Ping: Feminism, sammanfattning | Hälleberget – Predikningar, funderingar och artiklar om Jesus!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s