Anabaptismen – Del 2 – Den anabaptistiska historien

Det mesta av detta inlägg är kopierat från Barnabasbloggen, för en djupare genomgång, läs gärna där. Det finns mycket matnyttigt där! För enkelhetens skull har jag kursiverat det jag kopierat.

Under 1525 framträdde den anabaptistiska rörelsen som en självständig gren av den radikala reformationen. Den var både en Jesusrörelse och en husförsamlingsrörelse. Ett viktigt datum är den 21 januari 1525 då det första troendedopet ägde rum i Zürich och en församling av troende och döpta lärjungar formades.

En av dem som var med vid det tillfället var Conrad Grebel.

Han skrev om vad man betonade i den lilla gruppen i Zürich.

Man betonar att en levande tro måste leda till ett liv i kärlek och efterföljelse.

Man förkastar barndopet och argumenterar för att man bara ska döpa troende.

Man önskar sig en församling som bygger på frivillighet, ”utan påbud och tvång”.

Man vill se en församling som bygger på Guds ord och ömsesidig fostran. Grebel uppmanar Müntzer: ”Bli ett vittne för det gudomliga ordet och upprätta en kristen församling med Kristi hjälp och enligt hans anvisningar, som vi finner i Matt 18:15-18 och tillämpade i apostlarnas brev”. Man vill alltså bygga en församling enligt det mönster man finner i Nya testamentet.

Man ser nattvarden som en enkel gemenskapsmåltid till minne av Kristus.
Man tar avstånd från bruk av vapen, våld och krig. ”Man ska ej heller försvara evangelierna och dess anhängare med svärd. Ej heller ska dessa försvara sig själva med svärd… Rätt troende kristna är som får bland vargar, får till slakt… hos dem är dödandet avskaffat”.

Till sist ser man också att de inser att deras tro kommer att ha ett högt pris och de är beredda att lida förföljelse för sin tro.

Efter det första dopet i januari 1525 spreds den anabaptistiska rörelsen snabbt i Schweiz och södra Tyskland. Många döptes och små församlingar formades i hemlighet på grund av förföljelse.

En tidig ledare var Michael Sattler och han var delaktig i det som kommit att kallas Schleitheimbekännelsen efter den schweiziska staden Schleitheim där ett antal anabaptistiska ledare samlades den 24 februari 1527. Schleitheim låg på gränsen mellan Schweiz och Tyskland och man valde den platsen eftersom det var mindre riskabelt att samlas på den schweiziska sidan.

I stort ansluter sig Anabaptisterna till reformationen, men skiljer sig på ett antal punkter som formuleras i Scheltheimbekännelsen.

”De frågor som vi diskuterat och som vi är helt ense om, är följande: 1. Dopet. 2. Församlingsfostran. 3. Brödsbrytelsen. 4. Separation från det onda. 5. Herdarna i församlingarna. 6. Svärdet. 7. Svärande av eder.”

Jonas Melin sammanfattar det hela så här:
1. Dopet är till för dem som undervisats, kommit till tro på Jesus och överlåtit sig till att följa honom. Därför är barndop uteslutet.

2. De som har överlåtit sig till Kristus genom dopet ska fostra varandra och om någon syndar ska han tillrättavisas enskilt två gånger och sedan av hela församlingen enligt Kristi ord (Matt 18:15-18).
3. Brödsbrytelsen är en förbundsmåltid där de som genom dopet överlåtit sig till Kristus och förenats med Kristi kropp påminns om Kristi död och förnyar förbundet med honom och med varandra.

De fyra sista punkterna tar upp frågor som var omstridda bland anabaptisterna och därför är de längre och mer argumenterande, speciellt punkt 4,6 och 7. Jag sammanfattar kortfattat:

4. De troende ska avskilja sig från all ondska i världen och inte delta i världens aktiviteter. Det är en skarp åtskillnad mellan församlingen och världen, ljus och mörker, gott och ont, och texten går långt i sin betoning på separation från den onda världen man lever i.

5. Församlingens herde ska utses, underhållas ekonomiskt och vid behov tillrättavisas, av församlingen själv (en vid denna tid radikal ståndpunkt, som också visar anabaptisternas betoning på att fatta beslut gemensamt i församlingen). I detta avsnitt finns också en gripande mening som visar på den förföljelse man levde under: ”Om herden blir fördriven eller genom martyrdöden tas hem till Herren skall en annan utses och ta hans plats, samma timme som detta sker, så att inte Guds lilla flock går under…”

6. I avsnittet om svärdet tar man avstånd från allt bruk av vapen och allt dödande. En kristen ska handla som Kristus och inte försvara sig eller strida för Guds sak med svärdet (en mycket ovanlig åsikt på 1500-talet). Detta innebär också att en kristen inte kunde ha ett statligt ämbete eller vara myndighetsperson eftersom detta innebar att man deltog i det offentliga dödandet.

7. Den sista punkten handlar om att svära eder. Istället för att svära ska en kristen nöja sig med ett sanningsenligt ja eller nej. Det kan tyckas märkligt för en nutida läsare att frågan om att svära eder får en egen punkt, men detta var en mycket viktig fråga på 1500-talet eftersom man förväntades svära lojalitet till kungar och överheten. Anabaptisterna som var samlade i Schleitheim menade att Jesus förbjöd detta i Matt 5:33-37.

En annan central ledare i den tidiga anabaptismen var Menno Simons

Han var inte anabaptismens grundare, eftersom han inte anslöt sig till rörelsen förrän mer än tio år efter starten 1525, men han var förmodligen dess mest inflytelserika ledare. Att han inte blev avrättad utan lyckades klara sig undan förföljarna och fick dö en naturlig död vid 65 års ålder bidrog naturligtvis till att hans inflytande blev stort.

Han ses som grundare av Mennoniterna

Detta är en mycket förkortad historiebeskrinvning av anabaptisterna. Helt plockad utifrån vad jag anser att är centrala drag i anabaptismen och varifrån man kan spåra detta. För den som vill veta mer om historien rekommenderas som sagt Jonas Melins mycket längre och mer genomgripande utläggningar som finns HÄR

Annonser
Det här inlägget postades i Lennart, Undervisning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Anabaptismen – Del 2 – Den anabaptistiska historien

  1. Ping: Anabaptismen | Hälleberget – Predikningar, funderingar och artiklar om Jesus!

  2. Ping: Revolution? | Hälleberget – Predikningar, funderingar och artiklar om Jesus!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s