Att bygga upp sin tro för evangelisation, att vila sig i form…

Ofta, inte alltid, men allt för ofta när jag pratar om att vända sig utåt med sin kristna tro som församling så möts jag av tankar som att:
”Vi måste bygga upp oss själva innan vi kan gå ut”
”Vi måste få en starkare tro innan vi kan gå ut”
”Vi måste se till vårt andliga behov innan vi kan gå ut”

Dessa tankar motiverar varför vår verksamhet ska vara fokuserad på att få folk att, om de vil, komma till oss, men att främst göra andligt uppbyggande saker för de redan frälsta, så att vi blir starkare i tron.

Tanken är att vi måste se till våra behov, vända oss ÄNNU MER inåt mot oss själva, för att bygga upp våra andliga muskler, SEDAN ska vi minsann gå ut och göra läjungar.

Det hade varit en allt igenom dålig idé, om uppbyggelsen, inåtvändheten, hade handlat om att verkligen förbereda sig för att gå ut. Att skaffa sig kunskap och motivation för att gå ut, men så är det ”aldrig” (man ska aldrig säga aldrig). Istället är det underhållning och trivselverksamhet som efterfrågas.

Bra konserter osv som ska locka folk, främst folk från kyrkor runt omkring vår egen.
Gudstjänster som inte får utmana, utan ska få oss att ”må bra”, ”kännas trevligt och gott”.
Trevlig verksamhet där vi måste vara väldigt försiktiga när vi pratar om Jesus (om vi alls gör det).

När vi fått tillräckligt mycket av det, menar man, då, men först då, ska vi gå ut och göra lärjungar. Men inte före dess…

Jag tror att detta är ett ödesdigert misstag.
Med facit i hand så verkar det faktiskt inte fungera särskilt bra. Hur mycket mer kan vi satsa på oss själva med mys och trevligheter innan det är dags att verkligen göra något?

Jag tror, att om vi återupptäcker Jesu kallelse till oss, missionsbefallningen, så kommer vi att inse att när vi lyder så kommer det att rusta oss för att lyda ännu mer!

När vi vänder oss inåt (även om vi säger att det ör för att stärka vår tro) så minskar tron, men om vi vänder oss utåt och delar den med andra, så växer den.

Vi får kraft att utföra uppdraget först när vi gör det, det är inget vi kan ”vila oss i form” för, utan något som måste praktiseras!

Vill vi att vår tro ska växa?
Använd den då!

Vill vi ha mer tro?
Dela av den då!

Ingen blir maratonlöpare av att låsa in sig och läsa om löpning, utan det är när man drar på sig skorna och ger sig ut som man börjar bygga upp det som krävs för att så småningom ta sig hela vägen i mål!

Så låt oss ge oss ut och löpa mot målet för att vinna priset! (Fil 3)

Annonser
Det här inlägget postades i Lennart, Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Att bygga upp sin tro för evangelisation, att vila sig i form…

  1. Micael Grenholm skriver:

    Reblogga detta på Hela Pingsten och kommenterade:
    Klockrent av Lennart Okkonen Johansson om vanföreställningen att vi måste vila inne i kyrkobyggnaderna i massa år innan vi är redo att evangelisera. Följ gärna han och hans hustru Lotta på deras blogg Hälleberget!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s