Om att slippa dåligt samvete

2015-03-15 predikan Millesvik

Dagens episteltext är från andra korintierbrevet 8:8-10, men jag vill läsa lite mer, för att få ett lite större sammanhang, så jag läser verserna 6 till 15

6Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en riklig skörd. 7Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.8Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. 9Det står ju skrivet: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet. 10Han som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god avkastning. 11Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet, som framkallar tacksägelser till Gud när jag förmedlar gåvan. 12Den tjänst som ni fullgör med denna insamling fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda. 13När ni genom denna tjänst visar er pålitlighet kommer de att prisa Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och frikostigt delar med er till dem och till alla. 14De kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er. 15Gud vare tack för hans oerhörda gåva.

Vad tror ni att Korintiernas reaktion på ett sådant här brev var?

Jag kan ana hur reaktionen skulle vara i en genomsnittlig församling i Sverige idag.

En del skulle känna sig manade, utmanade och uppmuntrade, men en del skulle bli förbannade eftersom det Paulus skriver skulle kunna få en del av Korintierna att känna dåligt samvete!

Paulus är ju väldigt tydlig med vad som förväntas, hur det SKA vara och vad som kommer av det.

Hur är det med den som inte ger? Som inte sår ut? Som inte är glad när han ger? Den som inte delar med sig och så vidare?

Det Paulus säger kommer ju att få folk att känna sig illa till mods och få dåligt samvete!
HUR kan han göra så?

Dåligt samvete är ju något dåligt och något vi inte bör ha!

Och tänk, det tror jag Paulus också håller med om! Alltså att dåligt samvete inte är bra.

Men jag tror inte att Paulus ser att lösningen skulle vara att förneka att det dåliga samvetet finns, eller bör finnas för den sakens skull!

Hur menar jag då?

Tänk dig att samvetet är varningslampan för att tanken på bilen börjar bli tom.

När bränslet börjar ta slut så lyser lampan!

Det är inte bra! Man har glömt att fylla bränsle, eller struntat i det, och då lyser lampan.

Vad skulle vi tänka om den som resonerade som så, att eftersom det är dålig att lampan lyser, så skruvar jag ur den! Då lyser inte lampan längre, och allt är bra.

Förmodligen håller de flesta av oss med om att det inte är en bra lösning på problemet med en lysande varningslampa.

Om vi åker med någon och varningslampan börjar lysa, vad skulle vi råda honom eller henne att göra för att få lampan att slockna? Troligen inte att skruva ur lampan, utan att åtgärda det som får lampan att lysa! Fylla på tanken!

Det är ju det som är syftet med varningslampan, att man ska undvika problem genom att bli varnad. Att ta bort varningen löser inte problemet. Det löser i och för sig det störande momentet med en lysande lampa, men det löser inte problemet!

På samma sätt ör det med vårt samvete!

Samvetet är själens varningslampa!

Om allt är i sin ordning, så lyser inte lampan, vi har inte dåligt samvete.
Om vi gör det vi ska och låter bli det vi ska låta bli, ja då finns det inget dåligt samvete, vi behöver inte åtgärda något.

Det är först när inte allt är i sin ordning som varningslampan lyser, som vi får dåligt samvete. Vi får dåligt samvete när vi gjort något vi inte borde gjort, eller inte gjort något vi borde gjort.

Vad är lösningen på det dåliga samvetet?
Ja, en lösning är ju att skruva ur lampan, att förneka samvetet, att kväva det och ignorera det tills det inte känns av längre. För det går att göra om man verkligen vill.

Men den mest rationella lösningen är ju att göra det vi borde, eller låta bli det vi inte borde göra. Fylla på tanken, åtgärda felet, så slutar lampan att lysa och samvetet att väsnas!

När Paulus skrev sitt andra brev till korintierna så handlade det inte om att söva deras samveten och tala om att allt är väl. Nej, han talade om vad som förväntades av dem oavsett om det ledde till dåligt samvete eller inte.

Så, vad har detta med oss på Värmlandsnäs att göra?

Jag tänker direkt på vår vision!

Vi vill, vårt uppdrag är, att göra Jesus Kristus känd, trodd, älskad och efterföljd på Värmlandsnäs.

Det är vad vi förväntas göra, det är vad vi kommit överens om att göra.

Och det finns faktiskt en möjlighet att om vi inte alltid gör det vi ska, tro det eller ej!

Och om vi inte gör det, så kan det också hända att vi får dåligt samvete!

Och det är inte bra!

Så vad är då lösningen?

Att skruva ur lampan, att förneka det vi har kommit överens om att göra, ändra visionen och förneka det dåliga samvetet?

Eller kan det vara en bättre lösning att faktiskt försöka göra det vi kommit överens om och när vi börjat göra det, när vi börjat fylla tanken, inse att samvetet inte är dåligt längre. Inte för att vi skruvat ur lampan, utan för att vi faktiskt gör det vi ska!

Vår vision att göra Jesus Kristus känd, trodd, älskad och efterföljd på Värmlandsnäs är ett uppdrag från Gud och samvetet är Hans påminnelse till oss om det vi lovat att göra!

Så låt oss gå ut och tjäna Gud, så ska vi snart upptäcka att vi gör det i glädje!

Annonser
Det här inlägget postades i Lennart, Predikan, Undervisning, Värmlandsnäs och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s