Enheten i Kristus, eller?

Wikipedia ger följande (bland andra) förklaringar till vad enhet betyder
Enhet har flera betydelser:
Något mångfaldigt eller sammansatts egenskap att utgöra en helhet, t ex riksenhet
Något mångfaldigt eller sammansatt som agerar som en enhet, t ex avdelning i en organisation
http://sv.wikipedia.org/wiki/Enhet

Enhet, som det menas här och som man oftast förutsätter att det menas i olika ekumeniska sammanhang innebär något sammansatt. Alltså att två storheter sätts samman till att bli något större och bättre. En enhet där de olika delarna kan växa, frodas och ge helheten sin unika prägel.

I ekumeniska sammanhang understryks det ofta att alla sidor ska ta med sin unika prägel till enheten och göra den mer fullständig i Kristus.

Och vem kan protestera mot detta?

Men är det verkligen vad ”enhet i Kristus” betyder när det proklameras från katolskt håll?
För att undvika att detta blir en artikel som kan anklagas för att vara konspiratorisk kommer jag inte att försöka tolka och påstå vad katolska kyrkan säger och lär, utan enbart hänvisa till officiella dokument som får tala för sig själva. Så, vad säger de officiella dokumenten om enhet? Hur är det med andra kyrkor? Hur ser man på dem?

Det första och enklaste är att se vad Katolska Kyrkan säger om sig själv och därifrån dra slutsatser om vilket samarbete som är möjligt.

Ur Katolska Kyrkans Katekes
811 ”Detta är Kristi enda kyrka som vi i trosbekännelsen bekänner som en, helig, katolsk och apostolisk.”[1] Dessa fyra egenskaper, oskiljaktigt förenade med varandra,[2] visar på väsentliga drag i kyrkan och hennes uppdrag. Kyrkan har dem inte av sig själv: det är Kristus som genom den helige Ande ger sin kyrka förmågan att vara en enda, helig, katolsk och apostolisk, och det är han som kallar henne att förverkliga var och en av dessa egenskaper.

Ur Responsa ad quaestiones (fullständig titel: Responsa ad quaestiones de aliquibus sententis ad doctrinam de ecclesia pertinentibus, svensk översättning: ”Svar på frågor om några aspekter på läran om Kyrkan”)

Christ “established here on earth” only one Church and instituted it as a “visible and spiritual community”[5], that from its beginning and throughout the centuries has always existed and will always exist, and in which alone are found all the elements that Christ himself instituted.[6] “This one Church of Christ, which we confess in the Creed as one, holy, catholic and apostolic […]. This Church, constituted and organised in this world as a society, subsists in the Catholic Church, governed by the successor of Peter and the Bishops in communion with him”.[7]
[…]
 the word “subsists” can only be attributed to the Catholic Church alone precisely because it refers to the mark of unity that we profess in the symbols of the faith (I believe… in the “one” Church); and this “one” Church subsists in the Catholic Church.[10]
[…]
full identity of the Church of Christ with the Catholic Church
[…]
 the fullness of universality, which is proper to the Church governed by the Successor of Peter and the Bishops in communion with him, is not fully realised in history.[18]
[…]
FIFTH QUESTION
Why do the texts of the Council and those of the Magisterium since the Council not use the title of “Church” with regard to those Christian Communities born out of the Reformation of the sixteenth century?
RESPONSE
According to Catholic doctrine, these Communities do not enjoy apostolic succession in the sacrament of Orders, and are, therefore, deprived of a constitutive element of the Church.

För en översättning av google translate KLICKA HÄR

När man sedan ser den katolska definitionen på ”kyrkan” ovan så kan man fundera över uttrycket ”Extra Ecclesiam nulla salus”, dvs “Utanför kyrkan finns ingen frälsning” som förts fram i följande brev och publikationer (sammanfattning från Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Extra_Ecclesiam_nulla_salus)

The original saying by Saint Cyprian of Carthage (3rd century AD) is found his Letter LXXII, Ad Jubajanum de haereticis baptizandis, and in Latin reads: ”Salus extra ecclesiam non est”.
Fourth Lateran Council (1215): ”There is but one universal Church of the faithful, outside which no one at all is saved.”
Pope Boniface VIII, Bull Unam sanctam (1302)
Pope Eugene IV, Cantate Domino (1441)
Pope Boniface I, Epistle 14.1
Saint Gregory the Great (590-604), Moralia
Pope Sylvester II, Profession of Faith, June AD 991
Pope Innocent III (1198–1216), Profession of Faith prescribed for the Waldensians
Pope Clement VI, Letter Super Quibusdam (to Consolator the Catholicos of Armenia), September 20, 1351
Pope Leo XII (1823–1829), Encyclical Ubi Primum
Pope Gregory XVI (1831–1846), Encyclical Summo Jugiter Studio (on mixed marriages), 5-6, May 27, 1832
Pope Pius IX (1846–1878), Allocution Singulari Quadem, December 9, 1854
Pope Pius IX (1846–1878), Encyclical Singulari Quidem March 17, 1856)
Pope Pius IX (1846–1878), Encyclical Quanto conficiamur moerore, August 10, 1863
Pope Pius IX The Syllabus of Errors, attached to Encyclical Quanta Cura, 1864
Pope Leo XIII (1878–1903), Encyclical Annum Ingressi Sumus:
Pope St. Pius X (1903–1914), Encyclical Jucunda Sane
Pope Benedict XV (1914–1922), Encyclical Ad Beatissimi Apostolorum
Pope Pius XI (1922–1939), Encyclical Mortalium Animos
Pope Pius XII (1939–1958), Encyclical Humani Generis, August 12, 1950
Second Vatican Council, Dogmatic Constitution Lumen gentium, 14: ”They could not be saved who, knowing that the Catholic Church was founded as necessary by God through Christ, would refuse either to enter it, or to remain in it.”

För en översättning av google translate KLICKA HÄR

Mer läsning KLICKA HÄR

Går det att utifrån detta dra slutsatser om vad katolska kyrkan menar med begreppet “kyrka”?
Går det att utifrån detta dra slutsatser om vad katolska kyrkan anser om andra kyrkor?
Går det att utifrån detta dra slutsatser om vilken typ av “enhet” som är möjlig med andra kyrkor?
Går det att utifrån detta dra slutsatser om huruvida en jämlik ekumenik är möjlig med Katolska Kyrkan?

Men vi delar väl tro?
Enhet måste väl vara möjlig i tron om inte i organisation?

Ur Katolska Kyrkans Katekes
9 Den kateketiska tjänsten hämtar ständigt ny kraft ur konciliernas arbete. I detta hänseende utgör konciliet i Trient en viktig förebild: i sina konstitutioner och dekret gav det den kateketiska verksamheten en förstaplansroll; ur detta koncilium framgick den Romerska katekesen, som också brukar kallas den tridentinska (Catechismus Romanus); konciliet inspirerade i kyrkan till betydelsefull organisation av det kateketiska arbetet.

Vid samma koncilium antogs den tridentinska trosbekännelsen. Jag har inte kunnat finna trosbekännelsen återgiven på vatikanens hemsida, men väl på flera andra katolska hemsidor.
http://katolsk-tro.blogspot.se/2008/06/den-tridentinska-trosbeknnelsen.html
http://traditionalcatholic.net/Tradition/Prayer/Tridentine_Creed.html

OBS detta är INTE en katolsk hemsida, men den tillför inget utom en indelning till diskussionen
http://www.theopedia.com/Tridentine_Creed

Den Tridentinska trosbekännelsen börjar med att återge den Nicensk-Konstantinopolitanska trosbekännelsen, vilken också används i alla andra kristna kyrkor, men därefter har det tridentinska konciliet och också det första vatikankonciliet lagt till trossatser som tillhör den katolska tron och som inleds med orden ”Jag gillar och antager orubbligt…”. Här följer ett urval.

[…]
Likaledes antager jag den Heliga Skrift efter den mening, som den heliga modern, Kyrkan, vilken tillkommer att döma över de heliga skrifternas sanna mening och tolkning, vidhållit och vidhåller; och jag skall aldrig antaga och tolka dem annorlunda än enligt de heliga fädernas enhälliga överensstämmelse.
[…]
Jag tror orubbligt, att en reningsort finns och att de själar, som där förvaras, hjälps genom de trognas böner. På samma sätt tror jag, att man bör ära och åkalla de heliga, som tillsammans med Kristus regerar, att dessa frambär böner till Gud för oss, samt att man bör hålla deras kvarlevor i ära.
Jag förklarar på det bestämdaste, att man får äga och behålla Kristi, Guds moders, den alltid rena jungfruns och andra heligas bilder och att man bör visa dem skyldig ära och vördnad.
[…]
jag lovar och svär den romerske biskopen, den helige apostlafursten Petri efterträdare och Jesu Kristi ståthållare, sannskyldig lydnad.
[…]
den romerske biskopens företräde och hans ofelbara läroämbete. Allt det åter, som strider däremot, samt alla villfarelser, som Kyrkan fördömt, förkastat och bannlyst, fördömer, förkastar och bannlyser även jag på samma sätt.

Detta är en katolsk trosbekännelse.
Är den grundad på Bibeln?
Strider något av den mot Bibeln?
Är det möjligt med enhet baserat på denna tro?

Om enhet är målet, varför måste en person som väljer att upptas i Katolska Kyrkan lämna det sammanhang hen kom ifrån?
Om enhet är målet, varför förbjuds katoliker att delta vid en protestantisk nattvard?
Om vi alla är likvärdiga kristna, varför innebär då enheten att en av sidorna i den tänkta enheten måste förkasta sin gamla tro och anamma en annan?

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s