Pastorns eller Församlingens vision?

Predikan i Millesvik 2014-03-09

På visionssamtalet i söndags så blev jag frågad om min vision för vår församling, något som jag svarade lite svävande och undvikande på. Kanske var det fel, kanske inte, men jag tänkte utveckla mina tankar lite så här i början på predikan.

Jag har ofta sagt att Gud har stora planer, goda planer för vår församling här på Värmlandsnäs, och det är ju lätt att säga… Det låter ju bra och jag slipper ta ansvar genom att hålla det så allmänt och positivt jag kan… Kanske har jag gjort det av feghet, av rädsla? Jag vet inte riktigt, men jag tänkte dela med mig lite mer nu idag.

Det finns en del saker jag KAN säga om detta, det finns saker som jag TROR att jag kan säga, och det finns en del saker som jag inte ska säga, helt enkelt för att det inte är upp till MIG att säga det!

Det jag vet att jag KAN säga handlar om mig själv och vad jag upplever att Gud har kallat mig till här i vår församling och i allmänhet. En del vet vi alla, det står i min arbetsbeskrivning. Att vara herde för församlingen och så vidare, men det som låg i fokus vid intervjuer och diskussioner när jag kom hit och det som gjorde att jag kände mig kallad hit var inte bara de ”vanliga” pastorsuppgifterna. Det handlade om att jag kunde vara behjälplig i att utveckla församlingen på något sätt.

Det som brukar kallas församlingsutveckling och församlingsplantering är något som jag upplever mig ha en stark kallelse till. Det bekräftas på många olika sätt både inifrån och utifrån och jag och Lotta, som har samma kallelse, använder mycket av vår privata tid och våra privata resurser åt detta på olika sätt.

Centralt i min och Lottas kallelse är inte att använda våra gåvor för att utföra det ena eller andra, kampanjer eller verksamheter, utan att rusta andra att göra själva! Det är DET som skapar levande församlingar, att ALLA är del av uppdraget Jesus gett oss, INTE att pastorn utför uppdraget åt församlingen! Pastorer kommer och går, församlingen består var det någon som skrev till mig på Facebook, och det stämmer!

Det KAN jag säga något om. Det jag TROR att jag kan säga något om handlar om församlingens och de kristnas uppdrag i allmänhet. Vad är vi alla kallade till? Jag tror nämligen att om alla kristna och alla församlingar är kallade till vissa saker så är inte Värmlandsnäs Missionsförsamling undantagen från detta… Vi är inte undantagna från Guds vilja, mål och planer med sitt folk!

Vad är då de kristna, både som individer och som gemenskap, kallade till?
Vad är det underbara löftet som vi ska ”lösa ut”?

Jag har talat mycket om det, vad vi är kallade till, vad Guds plan för oss är, och vi har haft det som veckoutmaningar också för den delen.

Jesus uppmanar oss hela tiden att leva ut vår tro och att föra andra till Honom. Jag skulle kunna ta bibelställe på bibelställe som visar på detta, det vet ni för jag har redan gjort det…. Men låt oss se på det enklaste, det klaraste och det som vi alla känner till: Matt 28:19-20 där finns visionen, uppmaningen…. och OM vi gör som vi är tillsagda finns där också ett löfte. Jesus säger: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.

Ni kommer ihåg det jag sagt tidigare om ”If-Then” eller ”Om-Så” verser…

Vi klipper ofta dessa verser mitt itu och tar till oss löftet utan att bry oss om uppmaningen. Löftet är så mycket roligare och tryggare, MEN löftet är ett RESULTAT av uppmaningen! Det är inte frikopplat från uppmaningen!

OM vi går ut och gör lärjungar, SÅ kommer Jesus vara med oss alla dagar!

Vi kan inte lösa in löftet utan att ha uppfyllt villkoret!

Det är syftet och meningen med vår församling!
Det är visionen!

En levande församling som lever nära Jesus och där människor inte bara kommer till tro, utan där de själva blir rustade att föra andra till tro!

Vi lever idag enligt en slags ”additionsmodell”, alltså vi, eller egentligen pastorn, förväntas föra en och en in i församlingen. En i taget. Som det är nu, inte alltid och väldigt väldigt tillspetsat, så är vi nöjda om vi fått be en överlåtelsebön med någon. Då är det liksom klart och så ska personen i fråga bli medlem och ingå i församlingens verksamhet. Och sen är det bra. Pastorn ska sedan ge sig ut och leta efter ytterligare en person att göra till medlem.

MEN bibelns vision för Guds rike är inte addition, utan multiplikation!
Vi ska inte bara föra in en och en i församlingen och vara nöjda med det!
Och vi ska absolut inte lite på att en pastor gör det åt oss…
Tro mig! Jag om någon vet hur otillräckliga pastorer är!
Vi ska inte bara be överlåtelsebönen med folk, vi ska skapa lärjungar som i sin tur skapar lärjungar!

Det innebär att överlåtelsebönen bara är början!
Överlåtelsebönen är ett löfte om att ge sitt liv åt Jesus, och församlingen ska rusta den som tagit emot Jesus till att leva fullt ut för Honom! Det innebär att rusta människor att SJÄLVA gå ut och göra nya människor till lärjungar!

Multiplikation, inte addition!

ALLA har det uppdraget! Det är inte frågan om OM du har det uppdraget, det är frågan om HUR du är kallad att utföra uppdraget!

Detta är vad Bibeln målar upp för oss, vad bibeln säger att den ”allmänna visionen” för alla församlingar och troende är. Det handlar om ATT vi ska utföra vårt uppdrag.

När vi vet ATT vi ska göra något och VAD vi ska göra, ja då kommer vi till det som jag inte vare sig kan eller vill säga något om. Det handlar om den specifika visionen för församlingen!

Vi vet, ALLA vet, ATT vi ska göra saker och till viss del VAD vi ska göra. MEN det är bara församlingen själv som kan se och känna i bön och begrundan HUR vi ska göra det! Med HUR så menar jag hur vi ska utföra vårt uppdrag och HUR vi formulerar detta uppdrag så att det passar Värmlandsnäs! Vi behöver formulera med egna ord vad Gud kallar oss att göra, vad det innebär att göra lärjungar på Värmlandsnäs! Det måste församlingen formulera själv!

Därefter, men först då, inte före dess, behöver vi se över vad vi redan gör, vilka verksamheter vi bedriver och hur de passar in i vårt uppdrag. Vi kanske kommer fram till att det inte är ett dugg fel på vad vi gör, vilka verksamheter vi bedriver och vi kanske inte behöver vare sig lägga ner eller lägga till en enda verksamhet!

MEN när vi formulerat en vision, ett mål, så kan vi vara tydliga med VARFÖR vi gör det vi gör och kanske också se på HUR vi gör det vi gör! Vi gör inte lärjungar idag! Så är det, och vi kan inte jobba på exakt samma sätt hela tiden och förvänta oss ett annat resultat än det vi redan får. Det kanske inte handlar om andra, nya konstiga verksamheter, men det handlar ÅTMINSTONE om HUR vi bedriver de verksamheter vi redan har!

Kort sagt, vi vet ATT vi ska göra lärjungar, men vi vet ännu inte HUR vi ska göra lärjungar! DEN visionen är det upp till oss alla tillsammans att ta fram!

Det kan vi göra tillsammans och det är det vi bland annat jobbar med i visionssamtalen. När vi kommit fram till församlingens vision, alltså HUR församlingen ska jobba för att nå målet, ja då kan vi också se vilken typ av pastor som församlingen behöver! Vilka gåvor behöver just denna församlings pastor ha för att kunna förverkliga FÖRSAMLINGENS vision, inte pastorns!

Visionen är och ska vara församlingens, inte pastorns! Därför vill jag, och kommer jag, inte prata om min vision för Värmlandsnäs Missionsförsamling. Pastorn ska hjälpa församlingen att förverkliga visionen, inte diktera visionen!

Därför, utifrån detta, säger jag ofta att Gud har fantastiska planer för oss!
Helt enkelt för att Han HAR det!
Det finns välsignelser bortom föreställning och förstånd som bara väntar på oss!

MEN att Gud har planer för oss betyder inte att de kommer slå in utan vidare!
Gud hade stora planer för David när han blev kung…

MEN David valde att inte följa Gud, och hindrade därmed Hans planer.

Som jag sagt i många olika sammanhang, Gud VILL ge oss allt. Allt underbart och gott vill Han ge oss, och det enda som står i vägen är vi själva!

Vill vi ha Guds välsignelse? Vill vi se Guds plan för vår församling gå i uppfyllelse?
Ja, då måste vi ställa oss i Hans tjänst!
Vi är Jesu kropp, Hans händer, fötter och kropssdelar, och det är GENOM OSS som undren ska ske! Det är GENOM OSS som hans plan och välsignelse kommer komma till Värmlandsnäs!

Det betyder också att om vi INTE följer Guds plan, så håller VI tillbaks planen och välsignelsen!

Så långt planer och visioner….

Men vad har det med prövningens stund att göra?

Jo, för så snart vi börjar fokusera på vad Jesus sa och försöker lyda Honom, så kommer det prövningar!

Jag var i höstas på en helg med Peter Farmer och han visade på ett väldigt tydligt sätt hur vi kan räkna med hinder, prövningar och motstånd.

Det är nästan löjligt naivt och enkelt, men det stämmer… det är bibliskt!

Det första som kommer hända är att enkla småsaker kommer gå fel. Bilar som inte startar, spisar som går sönder eller något annat smått. Dessa småsaker kommer ta stora proportioner och faktiskt komma i vägen för oss att göra Guds vilja.

Det nästa som kommer hända är att familj och vänner kommer börja ifrågasätta varför du, varför vi, tar Jesus på så stort allvar och sedan kommer det som Peter Farmer kallar den religiösa maffian som vill att Jesus ska hålla sig på plats och inte ställa till saker, störa och ändra och så vidare…

Man kan beskriva det på många andra sätt också. Ni som har facebook har sett att jag fått en bok av Lotta som jag delat med mig mycket av. Den heter ”The Christian Wisdom of the Jedi Masters” och är en titt på kristendomen ur ett Star Wars perspektiv. Där står det så här: ”Aspiring Jedi, if you do not sense the power of the dark side coming against you it is likely you are not walking in the light.”

Fritt översatt betyder det: ”Du som vill bli Jedi, om du inte känner av den mörka sidan av kraften så är det troligt att du inte heller vandrar i ljuset.”

När Jesus kom till punkten i sitt liv att Han gick ut för att göra Faderns vilja och göra lärjungar, vad hände då? Ja vi läser om det i dagens evangelietext Markus 1:12-13 och jag läser från Kärnbibeln. På en gång förde (drev) Anden honom ut i öknen (obebodda trakter). Han var i öknen under fyrtio dagar och frestades (testades, undersöktes, utvärderas ständigt, gång på gång) av Satan (motståndaren). Han levde bland de vilda djuren [schakaler, vargar, hyenor, leoparder], och änglarna betjänade honom (ständigt, gång på gång).

När Jesus valde att följa Faderns mål och mening med Hans liv, så är det första som händer att han stöter på motståndaren! Vad får oss att tro att vi skulle slippa? Vad får oss att ro att vi skulle slippa prövningar och motstånd om vi gör samma sak och följer Jesus?

Ja, enda sättet för oss att slippa prövningar och motstånd är att INTE följa Jesus!
Om vår tro INTE leder oss in i prövningar, ja då måste vi nog ifrågasätta vad vi har för tro!

På visionssamtalet missförstod jag tystnaden som uppstod och tolkade den som att man inte höll med om att något måste göras i församlingen. Alltså att man inte inte höll med om att det är nödvändigt med förändring. Det var en grov missuppfattning från min sida. Det handlade istället om att ni såg allvaret i den situation vi befinner oss som församling!

Allvaret som består i att vi inser att vi måste, utan att förneka allt bra vi gör, göra en hel del annorlunda och vi förstår att det inte är lätt!

Vi har kommit till ett uppvaknande och vi förstår att det inte kommer bli lätt, vi ser öknen framför oss!

Vi ser att vår församling sysslar med saker som inte leder människor till Gud och vi är beredda att göra annorlunda!

Det är NU det goda kommer!

När vi ser hinder, sorg, och öken framför oss, det är DÅ det goda budskapet kommer!

Det ÄR en prövning!
Lösningen är INTE att förneka, eller undvika, prövningen!
Lösningen är att låta Jesus fixa det!

Karin påpekade på visionssamtalet att vi måste tro på under, och det ska vi!

Vi kommer få se stora under!

Vi kommer, genom att inte neka till eller undvika det svåra, gå ut i öknen med Jesus och VI KOMMER FÅ ÄNGLAR SOM BETJÄNAR OSS!!!!!

Inte genom att förneka det svåra, inte genom att vägra förändras, utan NÄR vi förändras och är mitt i det svåra! DÅ! DÅ händer det!

Prövningar, även om de inte är positiva i sig själv, blir det som utlöser Guds härlighet över oss och vi får frid mitt i striden, vatten i öknen och kraft utan gräns!

Prövningar är också det som oftast får oss att backa undan från Guds erbjudanden, av rädsla för prövningarna avstår vi hellre från belöningen som finns på andra sidan.

Valet är ditt!
Väljer du att ta emot Guds erbjudande, eller låter du prövningarna skrämma bort dig?

Annonser
Det här inlägget postades i Predikan, Undervisning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s