Om att föra Sverige tillbaks till Gud…

Vi måste ta tillbaks Sverige till Gud!
Vi måste be för att Sverige ännu en gång blir ett kristet land!

Har ni också hört det?
Jag hör det lite då och då och undrar om man någonsin ställt sig frågan ”när var Sverige kristet?”

Vad är det vi vill ha tillbaks? Vilken tid av historien var det som var ”den kristna tiden”… Det finns fler frågor att ställa, men vi börjar med denna.

Vad innebär det för en nation att vara kristen? För att se under vilken tid Sverige var kristet och vilken tid vi alltså vill ha tillbaks så måste vi ju först se vad det innebär att vara kristen.

Ska vi vara helt strikta så handlar det ju om tro och inget annat, men eftersom Moder Svea inte låter sig intervjuas om sin tro, när hon hade den och när hon tappade den, så får vi nöja oss med att se på den kristna trons frukter. Vi får falla tillbaks på gärningarnas vittnesbörd, för vi vet ju från Jakob att tro utan gärningar är död och att gärningarna kan visa på tron.

Så vilka gärningar ska vi se efter…
Vi kan ju börja med Andens frukter i Galaterbrevet 5:22-23 Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.

De kännetecknar ju ett kristet liv…

Eller så kan vi se hur Jesus kommer döma våra gärningar i Matteus 25:31 och framåt… Ni minns när Jesus säger: ”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” och vad det sedan får för konsekvenser…

Eller så kan vi se på Lukas 6:27 och framåt, ni minns när Jesus pratar på hur vi ska bemöta våra fiender? Jesus säger: ”Men till er som vill lyssna säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Tar någon ifrån dig manteln, så hindra honom inte från att ta skjortan också. Ge åt alla som ber dig, och tar någon det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem. Skall ni ha tack för att ni älskar dem som älskar er? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek. Skall ni ha tack för att ni gör gott mot dem som gör gott mot er? Också syndare handlar så. Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få samma belopp tillbaka. Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen. Då skall er lön bli stor, och ni skall bli den Högstes söner, ty han är själv god mot de otacksamma och onda. Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig.”

När i historien uppvisade Sverige som nation dessa kännetecken? Vid vilken tid? Det måste vi veta om vi ska be för att Sverige ska ”tillbaks” till den tid då det var ett kristet land…

Låt oss se på historian:

De flesta menar att Sveriges kristna historia börjar någon gång på 800 talet när Ansgar kom hit. Det finns tecken i gamla gravar som tyder på att kristendomen hade fått en ingång i det som idag är Sverige betydligt tidigare än så, kanske så tidigt som på 600 talet eller tidigare ändå. Men vi håller oss till historieskrivningen.
830-860 är tiden då Ansgar och Vittmar verkar i Sverige, som då är hedniskt. Det var bara trälar som var kristna och de räknar vi ju inte, eller hur! Med lite mutor och annat så byggdes en kyrka men när biskop Unni kommer till Sverige 930 och finner inga spår av den första missionen. Då inga människor av betydelse var kristna så kan väl inte Sverige heller ha räknats som kristet vid denna tid. Ja bara det att trälar inte räknades som folk avslöjar ju en del…

I början på 1000 talet händer det saker!
Olof Skötkonung döps i Husaby källa. Men blir Sverige kristet för det? Är det den tiden vi vill ha tillbaks? När majoriteten av befolkningen är avgudadyrkare och kyrkan tvångskonverterar sotra områden, som när den norske kungen Olaf Haraldsson tvingar gotlänningarna att ansluta sig till den romersk-katolska läran år 1029…

Hur stämmer denna tiden med det vi i brist på bättre ord får kalla de kristna gärningarna och dygderna vi tog upp tidigare… Är Nationen Sverige kristen då?

Nåväl. Efter detta följer en tid av Romerskt Katolskt inflytande i vårt land och kanske borde det vara den tiden vi ber oss tillbaks till? Tittar vi på hur kyrkan betedde sig i vårt land och varför härskare och pretendenter anslöt sig till den kristna tron så ser åtminstone inte jag så stora spår av de goda gärningar och det milda sinnelag som ska utmärka en kristen. Istället används kyrkan som maktmedel i intrigerna och våldsamheterna.

Ett exempel är år 1208 då kung Erik X Knutsson kröns av ärkebiskop Valerius. Påven lovar honom besittningsrätt till allt land han kan erövra från hedningarna. Den så kallade kristna nationen ger sig alltså ut i blodiga erövringskrig… Hur stämmer det med Jesu budskap?

1277 händer det något! På ett konsilium i Tälje bekräftar kung Magnus Ladulås att alla gårdar, som tillhör kyrkan, ska vara fria från skatt till konungen. I gengäld får kungen kalla sig ”kung av Guds Nåde”. Då måste väl Sverigen ändå vara kristet! När kungen KÖPT sin titel, ”kung av Guds Nåde”… Nja… Knappast…

Men som goda protestantiska kristna så kan vi förstås inte mena att det var med den katolska kyrkan som Sverige blir kristet ”på riktigt”, nej det blev vi förstås när Gustav Vasa sammankallar till riksdag i Västerås 1527 och ansluter Sverige till den Lutherska läran!

Då har ju Sverige en äkta evangelisk tro och uppvisar efter det alla de tecken som förväntas av en kristen! Typ att plundra kyrkor på silver och andra metaller eller döda katoliker i Småland.

Kanske var Sverige inte kristet ens då!

Nej, den kristna renheten måste ha börjat 1595 när de sista katolska prästerna måste lämna Sverige och andra religioner förbjöds. Eller kanske var det 1613 Katoliker bannlyses från Skandinavien.

Eller varför inte 1617 när det enligt Örebro stadgar avfall från den evangeliska läran bestraffas med döden eller landsförvisning. Katoliker förbjuds att vistas i Sverige. Den svensk som blir katolik ska förvisas ur riket och mista sin arvsrätt. Att försöka vinna anhängare för katolicismen blir belagt med dödsstraff.

Eller är det så att det var 1686 som Sverge blev kristet? Kyrkans band till staten blev allt starkare. Kyrkolagen ställer kyrkan helt under kungamakten. Kungen får frihet att utnämna biskopar och i regeringsformen understryks att enhet i gudstjänstordning och religion är en nödvändighet för att bevara statens enhet. Alla svenska medborgare är följaktligen tvungna att tillhöra Svenska kyrkan, vare sig de är troende eller ej. Den som öppet säger sig hysa någon annan tro än den lutherska landsförvisas. Alla barn ska döpas inom åtta dagar efter födseln.

Där har vi det kristna enhetsamhället! Då var Sverige Kristet med stort K… Eller?

Fast riktig ordning, riktigt riktigt kristet blev nog Sverige ändå 1726 när ”Konventikelplakatet” antogs. Då var det slut på avfällighet eftersom det var en kunglig förordning som förbjöd och straffbelade religiösa sammankomster för bön och bibelstudier där ingen vigd präst är närvarande, införs. Undantaget är husandakter, bön och undervisning inom hushållet. I de svenska kyrkorna predikas dygd och moral snarare än omvändelse och frälsning.

Konventikelplakatet var i kraft till 1858 så under den tiden var Sverige ett enhetligt kristet land. Förutom att man krigade ganska friskt då. Och att fattigdomen var svår, men fattiga och sjuka är ju inget att bry sig om om man är ett kristet land…

Kanske var det slutet av 1800 talet och början på 1900 talet, då när alla väckelserörelser växte fram som var den tid då Sverige var kristet? Var det då vi som nation verkligen stod enade runt Kristi Kors?

Vad man ska säga om 1900 talet vet väl knappast någon. Men det var ju då förfallet började med minskande medlemssiffror, det moraliska förfallet med fritt sex, vänstervågen/marknadsstyrningen (beroende på om du är vänsterkristen eller högerkristen, förfall är det ju givetvis ändå) och så vidare. Så 1900 talet var ju ingen höjdpunkt när det gäller Sverige som kristen nation. Spiken i kistan var när man inte längre föddes in i Svenska Kyrkan och när staten och kyrkan skildes åt.

Det var kristendomens historia i Sverige och ingenstans visar nationen Sverige, i förhållande till den kristna tron, en övertygande omvändelse och Andliga frukter. När de gäller hur man behandlat de minsta i samhället och huruvida man förlåtit de som gjort fel mot staten och varandra… Ja, då har Sverige ALDRIG varit kristet.

Så, när vi ber om att Sverige ska bli ett kristet land igen så måste vi fråga oss, har det någonsin varit det?

Källa: http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/svenkyrk.htm

DESSUTOM

En annan fråga vi kan ställa är om en nation verkligen kan vara kristen eller inte…
Många, inte alla, som säger att vi ska be för att Sverige ska bli kristet igen är förhållandevis konservativa kristna. De flesta jag träffat på befinner sig i en frikyrkomiljö och företrädesvis i evangelikala och/eller karismatiska miljöer.

Den svenska frikyrkotraditionen i allmänhet, och de karismatiska och evangelikala frikyrkorna i synnerhet bygger på en personlig tro på Jesus Kristus som sin Frälsare och Herre.

Hur ser det då ut med Sverige som nation?
Kan en nation bekänna sig till Jesus? Har en nation en vilja och en själ?

Räcker det med att statsöverhuvudet bekänner sig till Jesus?
Om det gör det, hur ”troende” måste statsöverhuvudet vara för att det ska räcka? Knugen är lutheran, det står i lagen, men har han en personlig tro? Hur tar den sig uttryck?

Eller handlar det om folket?
Hur många inom en nation behöver bekänna sig till Jesus innan man kan säga att nationen i sig själv är bekännande kristen?
Vad händer med de medborgare som inte bekänner? De är ju med i en kristen nation, blir de då frälsta? Får de Jesus som Herre och Frälsare tack vare sin nationalitet? Om inte, vad spelar det då för roll om nationen är kristen om det bara berör de personligen bekännande ändå?

Förutom att dessa frågorna behöver finna svar, så behöver vi svar på de första frågorna som ställdes, när, om nu Sverige ska ”tillbaka” till Gud, var Sverige kristet enligt det som kommit fram i de senaste frågorna?

Den sista frågan vi får fråga oss: Vad säger Bibeln, kan en nation styras enligt evangeliet?
Om man ska vara lite sarkastisk så tycker åtminstone inte de (flesta) evangelikaler och karismatiker jag träffat på det! Vad skulle de tycka om att Sverige som nation levde efter Jesu bud i tex Matteus 25:31ff och Lukas 6:27ff?

Jag förundras över hur man å ena sidan kan vara helt rigid vid Bibelns lära om att det är en personlig tro som gäller och samtidigt mena att en nation som kollektiv kan bli frälst! Varför inte andra kollektiv? Detsamma kan sägas om ivern att upphöja kändisar som uttrycker en svag och ytterst tvivelaktig tro till skyarna. Varför släpps det bibliska kravet på överlåtelse i de fallen?

Hade jag varit modigare hade jag sagt som Johannes i Matteus 3:7-8

Hur är det sedan med den svenska lagen som så många håller fram så ett exempel på att Sverige är kristet? Ja, hur är det egentligen? Är den byggd på lag eller evengelium? Är det Matteus 25:31ff och Lukas 6:27ff som ligger till grund, eller är det mose lag, öga för öga?

Du vet svaret! Törs du svara?

Vi är så förtvivlat nog med att hålla isär lag och nåd när det kommer till vår tro, så varför inte i denna fråga?

Till sist vill jag säga att jag inte tar åt mig äran för att vara först med de här tankarna, om någon nu trodde det 🙂 Möjligen har jag tagit Boyds tankar ett steg till och kanske har jag anpassat hans retorik till svenska exempel. Men inte mer än så.

Mer att se finns här:

För den som undrar så finns boken här: AdLibris

En lite musiksnutt med samma tema

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Om att föra Sverige tillbaks till Gud…

  1. Simon Lundström skriver:

    Halleluja, jag blir så glad när Guds Rike lyser fram! Kristi kropp kan inte låsas, underställas någon nationalstat – det är en himmelsk stat med Jesus som överhuvud, byggd på ovilkorlig självuppoffrande kärlek. Och den rymmer alla etniska grupper. 🙂

  2. Ping: Välsignelsen med en sekulär stat. |

  3. Ping: I världen men inte av den, om kristen tro och politik | Hälleberget – Predikningar, funderingar och artiklar om Jesus!

  4. Annika Svan skriver:

    Sa inte Jesus till Pontius Pilatus. Mitt rike är inte av denna världen.
    Kyrkan har alltid varit i maskopi med staten. Oavsett om den varit lutherskt protestantisk.
    Eller katolska kyrkan. I min släkt har vi tyvärr åtskilliga sår från kyrkan. Som påverkar oss ännu idag. Min morfar var s.k oäkting Liksom många andra i vårt stamträd. Vilket gör släktforskningen lite svårare. Då prällen satte dit fader okänd i kolumnen i kyrkboken. Jag vet inte hur det är nuförtiden.. Om den negativa synen på ensamma mödrar fortfarande lever kvar.
    Men i mina ögon. Verkar det mer som om olika samfund slåss om medlemmar och pengar.
    Snarare än om någon äkta kristus tro.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s