Den Svenska Rasismen

Åter igen fylls mina flöden på Twitter och Facebook av hemskheter och min hjärna börjar snurra runt frågorna…

Ni har säkert sett hur man delade upp busspassagerare baserat på etnicitet och utseende, om inte kan ni läsa det här:

Övriga händelser och företeelser som är aktuella är bland annat:
Vänstern och våldet
Något farligt är på väg att hända i Sverige
Bussresenärer blev uppdelade efter etnicitet
”Vi kände oss förolämpade och diskriminerade”
Dödshotet mot Tobias Billström på Twitter
Sluttande plan
Finns det en REVA i samhället?
Omänsklig hetsjakt på flyktingar

Det finns en tydlig och strukturell rasism i Sverige och det är ett stor problem.
Det finns en tydlig och strukturell rasism i alla mänskliga samhällen, det kvittar vilken nation eller världsdel vi pratar om, så finns den där.

Men frågan är, enligt mig, komplex. Inte så att det skulle finnas någon ”gråzon” dör rasism av olika slag skulle kunna rättfärdigas, rasism och alla andra former av diskriminering är förkastligt, men bakgrunden och orsaken till diskriminering och rasism behöver ses med nya ögon tror jag.

För mig var det vardagsmat att bli fördomsfullt och hotfullt bemött av den lokala befolkningen när jag bodde i Uganda, och det baserat på inget annat än min hudfärg. På samma sätt ser jag hur personer med mörk hudfärg bemöts annorlunda än jag här i Sverige.

Självklart är detta INTE rätt och fullständigt OACCEPTABELT, oavsett vem som utför det eller blir utsatt för det.

Men något fascinerande händer i debatten när jag nämner min erfarenhet att bli utsatt för rasism. På något sätt så är det inte lika farligt eller dumt att jag blev det och det argumenteras på olika sätt runt detta.

Jag har fått höra att rasismen mot mig är naturlig och förståelig eftersom ”muzungus” har förtryckt ”alla andra” så länge. Som om mitt människovärde skulle vara lägre eftersom mina förfäder gjort fel. Det behöver inte ens vara mina personliga förfäder, utan det handlar om att min ”ras” i historien gjort fel. (Ordet ”muzungu” betyder ”viting” på luganda och är ett vanligt tilltalsnamn på mig och andra ”utlänningar”)

Jag har också fått höra att rasismen riktad mot mig och andra ”muzungus” är OK, eftersom den inte är grundad på fördomar utan på fakta. ”Den vite mannen”, en ”muzungu” förutsätts vara på ett visst sätt, arrogant, rikt, förtryckande och så vidare, och detta utan att man gjort sig besväret att ens tala med en enda vit man eller kvinna i hela sitt liv!

Jag erkänner villigt att det finns ett visst beteende som, även om jag inte vill det, är signifikativt för ”muzungus” och det är inte alltid smickrande. Inte så att ALLA ”muzungus” delar detta beteende, men det finns där i större utsträckning än hos befolkningen i allmänhet.

Den rasism jag utsattes för var alltså en blandning av fördomar, erfarenheter, rädsla, statistik och fakta.

Oavsett detta så ÄR rasismen ett problem och vi måste komma tillrätta med det!

Men är lösningen att förmå mina ugandiska vänner att ”muzungus” inte beter sig så, trots att de faktiskt ser att jag och andra gör det, eller är lösningen att jag och mina ”muzungu” vänner bryter vårt invanda mönster och visar att vi inte alls är sådana som ryktet säger?

Eller är det så att detta strukturella och förkastliga problem är så pass komplext att det behöver fler och annorlunda lösningar än bara en enda?

Jag är enfaldig nog att tro att det faktiskt behöver ske förändringar på alla håll! Jag som ”muzungu” kan inte fortsätta bete mig på ett ”muzungu” sätt om det ska bli trovärdigt, SAMTIDIGT som det behöver finnas en vilja hos mina ugandiska vänner att ändra sina fördomar mot ”muzungus”!

In min naivitet inbillar jag mig att detsamma kan tänkas gälla också på andra håll i världen!

Är det så att allt som sägs om invandrare i Sverige är grundat i fördomar och rädsla, eller kan det tänkas att det ligger någon sanning i det?

Finns det inga problem i invandrartäta områden som till exempel Rosengård i Malmö?

Beror de eventuella problemen enbart på rasism och fördomar eller ligger det något bakom detta?

Min erfarenhet från att ha varit utsatt för rasism är att vissa saker faktiskt var sanna! ”Muzungus” beter sig på ett visst sätt och det är OK att påstå detta, men det finns OCKSÅ saker som är osanna och som är grundade i fördomar och rädsla. Problemet behöver angripas från båda hållen, och det är jag också övertygad om att vi behöver göra i Sverige!

INGET blir bättre om de ”invandringskritiska” inte lär sig att mycket av det de säger är fördomar och osanningar. Men INGET blir heller bättre om de ”invandringsvänliga” inte ser de faktiskt problem som finns.

Som det är nu så verkar det inte finnas någon möjlighet till en sansad dialog (NEJ, det är inte så att just DIN sida redan är sansad och ”de andra behöver lugna ner sig!!!) utan hån, hot, förlöjliganden och osakligheter kastas fram och tillbaks mellan de båda lägren och man verkar snarare komma längre och längre från varandra än att drivas mot en gemensam lösning på konflikten.

”men ni då” mentaliteten har nått sandlådenivån och uttalanden som ”jag som kristen har fått lära mig att X är fel och därför ska de andra straffas” florerar i debatten.

”Billström är rasist”
”Men Christoffer Hurtig uppmanar till mord”
”Ja, för att Billström är rasist”
”Men ni vänsterfolk uppmanar till våld”
”För att ni högerfolk är rasister”

Och så vidare i all oändlighet.

Till sist:
Mänskligheten är fallen och syndig och också detta är ett utslag av detta. Lösningen är EN, och det är Jesus.

Denna debatt stärker mig i min uppfattning att kristna ska hålla sig långt borta från politiska ideologier, för lösningen, Jesus, finns inte i någon av dem.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Den Svenska Rasismen

  1. Micael Grenholm skriver:

    Problemet med att tala om rasism mot vita är dock att vita är de absolut mest privilegierade människorna på jorden, närmast universellt. Inte ens i länder som Sydafrika och Zimbabwe, där det finns ett utbrett hat mot vita bland vissa grupperingar, förekommer inget förtryck mot vita utan tvärtom är det de som är rikast och mäktigast. Naturligtvis kan det leda till hatbrott vilket förstås är förkastligt, men rasism kombineras i regel alltid med förtryck på institutionell och statlig nivå, och där är vita nästan överallt immuna.

    • Du har en viktig poäng.
      Jag menar nog ändå att rasism och andra typer av förtryck och våld är fel oavsett vem som utför det och inte beroende av grad eller kvantitet. Jag upplevde hatet och hoten mot mig som ytterst verkliga och menar att eftersom det var grundat på min hudfärg så är det rasism.

      Poängen med inlägget är också snarare att peka på att rasismen mot vita faktiskt har två sidor. Dels falska myter och anklagelser om dels problem som faktiskt finns representerade hos den vita befolkningen.

      Handlar verkligen all rasism om missförstånd och rädsla eller kan det finnas andra problem också?

  2. Brenda Costa skriver:

    I personally think that misunderstanding , fear and greed (selfishness) fuel racism.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s