Att leva i världen, men inte av den…

2013-03-03 predikan i Millesvik

Vi vill ofta se Jesus som en hjälp i vardagen, ett stöd i vårt liv som vi sedan lever utan någon större skillnad jämfört med grannar och vänner som inte har Jesus i sitt liv.

Jesus blir tryggheten när vi inte orkar längre.
Jesus blir en livlina att ta till när den egna kraften och förmågan brister.
Jesus blir något som hjälper oss må bra trots svårigheter.
Jesus blir jordgubbarna på gräddtårtan helt enkelt…

Men ofta så tycker vi ju att en gräddtårta också med annat än jordgubbar på är en ganska OK tårta, det kan ju vara gott med omväxling och skulle det nu inte finnas något alls att ha på, så är ju en gräddtårta utan jordgubbar fortfarande en gräddtårta. Det finns så mycket annat gott att jordgubbarna liksom kvittar…

Men är det verkligen det Bibeln lär oss?
Är det verkligen så Gud vill ha det?

Att vi först och främst ska sätta vår tillit till oss själva och vår förmåga, världen och ekonomin, och sedan Jesus när det andra inte räcker inte räcker? Är inte Jesus mer än så?

Låt oss se på vilka alternativ vi har:
Ska vi sätta vår tillit till oss själva och vår egen förmåga?

Vi, som ”Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud” som det står i Romarbrevet 3:23
Vi som likt Paulus kan säga att: ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig.” som han säger i Romarbrevet 7:19
Vi som med våra gärningar inte kan göra varken till eller från som det står i Efesierbrevet 2:8-9 ”Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig.”

Är det det vi ska sätta vår tillit till?

En parentes (Kom ihåg att tillit till och värde är inte samma sak. Vi kanske inte ska sätta vår tillit till oss själva, men vi ska veta att vi är oändligt värdefulla!)

Ska vi sätta vår tillit till världens makt?

Världen som beskrivs så här i första korintierbrevet 1:20 ”Var finns nu de visa, de skriftlärda och denna världens kloka huvuden? Har inte Gud gjort världens vishet till dårskap?”
Och så här i samma brev kapitel 2 vers 6: ”Vishet förkunnar vi för de andligt fullvuxna, men inte en vishet som hör till denna världen eller denna världens förgängliga makter.”

Om det verkar otydligt så kan vi fortsätta med att fråga oss vem som styr världen, vem som är världens härskare. I johannes 12:31 och 14:30 står det så här: ”Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas.” och ”Jag säger inte mycket mer till er, ty nu kommer världens härskare. Han har ingen makt över mig”

Kanske kan man säga att det är öppet för tolkning, men då lägger vi också till uppenbarelseboken 12:9 där det står ”Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom.” och för att det ska framgå med all önskvärd tydlighet så står det i första johannes 5:19 ”Vi vet att vi är från Gud och att hela världen ligger i den Ondes våld.”

Ska vi då istället sätta vår tillit till ekonomisk trygghet?
Första timoteus 6:17 svarar enkelt på det när Paulus skriver: ”Säg åt dem som är rika i denna världen att inte vara högmodiga och inte bygga sitt hopp på något så osäkert som rikedom, utan på Gud, som rikligt skänker oss allt vi behöver.”

För mig blir det tydligt att varken jag själv eller den här världen med sin härskare och verktyg kan erbjuda mig det som Jesus erbjuder och jag är övertygad om att det också är därför som Bibeln talar om att vi inte ska vara del av denna världen, att det inte är där vår kallelse ligger!

Jesus ger oss MER, så fantastiskt mycket MER!
Men av detta att följa Jesus kommer konsekvenser.

Jesus säger om lärjungarna i Johannes 17:16 ”De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen.” och Paulus skriver en uppmaning till oss i romarbrevet 12:2 ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.”

Jesus säger också i Johannes 15:19 ”Om ni tillhörde världen skulle världen älska er som sina egna. Men nu tillhör ni inte världen, utan jag har kallat er ut ur världen, och därför hatar världen er.”

Så vi hör inte till denna världen. Men Jesus säger också i Johannes 17:15 ”Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda” och vi har många många uppmaningar att vara ”världens ljus”, ”jordens salt” och att göra goda gärningar här i den här världen.

För mig blir det här väldigt tydligt. Ska vi kunna följa båda de här linjerna, att inte vara del av världen, men ändå vara kallade till att vara kvar här så måste vi leva radikalt annorlunda liv för att inte slukas upp av denna världens makter.

Vi är helt enkelt kallade att vara ”i världen, men inte av den” vi ska vara ett vittnesbörd för världen om att något annat, något bättre, finns och för att vara det så behöver vi och våra liv se annorlunda ut än resten av världen!

Och det tror jag att vi vet, för hur många har inte undvikit att vittna eller evangelisera för någon eftersom man tänkt att det är bättre att jag visar Guds kärlek med mitt liv istället med ord?

Jag tror att det är ett bra sätt att evangelisera, att sprida det goda budskapet om Jesus till världen, MEN det kräver ju också att det går att se att det är något speciellt med våra liv, att de inte är som alla andra liv…

Om den enda skillnaden mellan våra liv och grannens liv är att vi går till missionshuset på söndag, tror vi verkligen att det gör ett sådant intryck på honom eller henne att hon eller han vill bli kristen? Eller för den delen ens blir nyfiken på vad som händer i missionshuset?

NEJ, det behöver vara större skillnad mellan en kristen och en icke-kristen än ett par timmar i missionshuset på söndag om det ska gå att missionera med sitt liv!

Guds församling, Israel i gamla testamentet och den kristna församlingen i nya testamentet är till för världen, inte för sig själv. Utvaldheten, kallelsen, är till för HELA världen och vi ska vara ett vittnesbörd för den, för Guds skull!

I första mosebok så läser vi gång på gång om Abrahams kallelse, att den inte bara är för hans egen skull, att den inte bara är för det hebreiska folkets skull, utan att kallelsen och utvaldheten är för hela världens skull!

I gamla testamentet i andra moseboken 19:6 läser vi om hur det hebreiska folket kallas att vara ett heligt prästerskap och i första petrusbrevet 2:5 ges samma uppdrag till den kristna församlingen, att vara ett heligt prästerskap!

Men precis som hebréerna i det heliga landet gång på gång lockas att bli en del av världen, att anamma de sedvänjor och gudar som nationerna och folken runt omkring dem hade, så lockas också vi som kristna, som kyrka och församling bort från vår kallelse att vara heliga, att vara avskilda och annorlunda, till att bli mer och mer del av världen runt om oss och ta de seder och bruk som gäller där snarare än det som gäller i Guds Rike!

På samma radikala sätt som forntidens Israel ska vi alltså leva för Gud i en värld som motarbetar oss! Och världen kommer motarbeta oss om vi gör vårt arbete rätt!

Att följa Jesus är inte att delta i en popularitetstävling, snarare tvärt om!

Det radikala liv som Jesus kallar oss till får konsekvenser, för vi kommer hamna på tvärs mot världen och de värderingar som är accepterade där! Om vi följer Guds Rike istället för världen så kommer vi bli hatade, precis som Jesus säger i Johannes 15:19 och som vi redan läst. Jesus säger också i Matteus 24:19 ”Då skall man utlämna er till att plågas och dödas, och alla folk skall hata er för mitt namns skull.”

Om vi dessutom läser saligprisnignarna och veropen Lukas och Matteus i det ljuset så förstärks detta ytterligare! Jag menar faktiskt att saligprisningarna och veropen inte är saker att sträva efter, det är inte mål i sig själv, utan konsekvenser av ett kristet liv. Men det är en predikan i sig själv!

Att följa Jesus är att följa efter Honom in i ett annorlundaskap, en väg som leder oss bort från det världen har att ge och till ett liv som inte liknar något annat!

Jesus underströk gång på gång annorlundaskapet och varnade oss för att frestas att ingå i världens strukturer och maktsträvanden men vi, liksom hebréerna en gång, frestas och faller för frestelsen att ta del av det världen erbjuder!

Hur många finns det inte som i Jesu namn krigar, som i Jesu namn söker rikedom, som i Jesu namn utövar politisk makt och så vidare!
Det är så vanligt så vi ser det inte!
Det är mitt ibland oss!

Tro inte att jag är ett undantag och att jag pekar finger åt er!
Jag erkänner gärna att jag är långt i från så radikal och annorlunda som jag önskade att jag vore och att jag är väldigt långt ifrån så radikal och annorlunda som Jesus kallar oss att vara!

Jag undantar inte mig själv från kritiken och kallelsen, men jag undantar inte heller någon annan som vill följa i Jesu fotspår.

Att följa Jesus är ett endera eller, ett allt eller inget.
Inget mellanting och ingen kompromiss.

Det är helt annorlunda!

Det innebär strid, samtidigt som det är ett pacifistiskt rike…
Det innebär att vara politisk, samtidigt som det tar avstånd från den politiska makten…
Det innebär att ta makten, men samtidigt att underkasta sig…

Jag kommer fortsätta prata om makt och politik nästa och näst-nästa söndag, så jag lämnar det för tillfället, men striden vi har att kämpa vill jag påminna om redan nu. Det kommer mer om den också, men först till hösten, så jag vill understryka det nu till sist.

Stefan läste från Efesierbrevet i inledningen och jag vill upprepa en del av det: ”Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.”

Vi ska alltså inte luras att tro att kampen är mot ”kött och blod”, alltså andra människor, utan vi måste förstå att kampen gäller de makter som styr världen! De makter som tar sig uttryck i politiska och ekonomiska system. De makter alla ställer människor mot varandra och som i någon utsträckning förtrycker andra!

Det kan kännas skrämmande att gå emot världen, ja om det inte är skrämmande så tror jag inte att vi gör det tillräckligt mycket om jag ska vara ärlig.

Detta får kanske det hela tt framstå som betydlig mycket mindre lockande att följa Jesus… Det verkar mest vara jobb och elände.

MEN…
Vi får också så fantastiskt mycket!
Det går inte att beskriva allt!
Underbart, fantastiskt, härligt!

Redan nu får vi del av detta och vi är lovade ÄNNU MER i framtiden!

Gud lämnar oss ALDRIG!

Och det är aldrig hopplöst, för den Han kallar utrustar Han och Han är med oss i utanförskapet och striden. Paulus skriver i andra korintierbrevet 10:4, och det får också vi ta till oss, att ”de vapen jag brukar i min kamp hör inte denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen.”

Du och jag erbjuds också denna kraft från Gud för att bryta ner starka fästen…

Mitt i all kamp, strid och annorlundaskap så vill jag till sist påminna om, och uppmuntra oss med, Jesus egna ord från Johannes 14:27 ”Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet.”

Annonser
Det här inlägget postades i Livet, Nyhetskommentarer, Politik, Predikan, Undervisning, Värmlandsnäs. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Att leva i världen, men inte av den…

  1. Ping: Lite om kyrka, politik och kristen enhet | Hälleberget

  2. tachr skriver:

    Väldigt viktigt det du skriver. Det finns många saker som en kristen idag bör leva efter. Tex. ta ansvar för hur vi lever i vardagen, ta hand om varandra, miljön etc. och att sluta döda djuren för att njuta av deras kött, samt behandla dem som slavar till oss. Detta bordevi väl aldrig ha gjort om man tänker på det våld som behövs för att ta död på ett djur. Det våldet vänder oss bort från Guds rike där allt är kärlek och ingen död finnes. Är ni vegetarianer? Tack för fin predikan….

  3. Ping: Anabaptismen – Del 5 – Teologi (Våldet och Staten) | Hälleberget – Predikningar, funderingar och artiklar om Jesus!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s