Församlingen – Gemenskap, förbund

Predikan i Sörbrokyrkan 2012-11-18

Idag när vi får välkomna nya medlemmar in i vår församling så är det läge att prata om vad en församling är, hur den ser ut, vad det innebär.

Att tänka till om församlingen inför den här predikan har varit väldigt spännande och jag har stött på en del som har förvånat mig, gjort mig betänksam men också mycket som gjort mig väldigt glad, och det är roligt att få dela det med er här idag!

Två ord, ”gemenskap” och ”förbund”, har varit ord som hamnat i fokus på flera olika sätt och jag tror att de har mycket med varandra att göra, men de orden har också en hel del att göra med vad en församling är och det tänkte jag försöka förklara idag.

Gud har allt sedan den första människan önskat sig gemenskap med människorna, Gud är Kärlek och kärlek utan någon att älska, kärlek utan en relation med någon, är tom.

Därför har Gud också gång på gång på gång när människorna vänt sig bort från Honom skapat nya möjligheter för oss att komma till Honom, att närma oss Honom och de möjligheterna kallas för förbund.

Guds förbund med människorna är en central del av hela bibeln, både nya och gamla testamentet, och de båda delarna av bibeln, liksom förbunden, hänger ihop på ett fantastiskt sätt som vi bara kan ana. (Och som jag studerar just nu)

Förbunden med Gud är alla baserade på tro, och tydligast är det i det förbund vi nu lever under, det som brukar kallas för det nya förbundet. Det finns också alltid en individuell del och en kollektiv del i förbunden, den troende individen och kollektivet församlingen.

Jesus kallar oss som individer och i Apostlagärningarna 2:38 berättar Petrus om det första steget till gemenskap med Gud, vägen in i förbundet med Gud genom Jesus när han säger ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni den heliga anden som gåva.”

Omvändelsen, tron på Jesus, och dopet är alltså vägen in i gemenskapen, in i förbundet, in i relationen med Gud.

Genom det så är man ”ett tempel för den heliga anden, som ni har inom er och som ni har fått från Gud” som det står i första korintierbrevet 6:19 och dessutom blir vi en del av Guds församling som den beskrivs i Efesierbrevet 2:19-22 ”Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan äger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud. Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten. Genom honom hålls hela byggnaden ihop och växer upp till ett heligt tempel i Herren; genom honom fogas också ni samman till en andlig boning åt Gud.”

I detta beskrivs alltså vi kristna, den som tror och är döpt, som ett tempel och som en del i den stora byggnad som utgörs av alla de kristna tillsammans!

För att förklara gemenskapen, församlingen och kyrkan använder Paulus också bilden av en kropp och i Kolosserbrevet 1:17-19 skriver han: ”Han finns före allting, och allting hålls samman i honom. Och han är huvudet för kroppen, för kyrkan, han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara den främste, ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom”

I den kropp som är kyrkan har vi alla en unik del, en unik funktion, just du och just jag precis som vi är och just därför att vi är den vi är!

Vår individualitet och vår gemenskap är tätt sammanfogat och förklaras kanske tydligast i första koriniterbrevet 12:13-20: Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka. Kroppen består inte av en enda del utan av många. Om foten säger: ”Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen”, så hör den likafullt till kroppen. Och om örat säger: ”Jag är inget öga, jag hör inte till kroppen”, så hör det likafullt till kroppen. Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp.

Vi är individer, alla med vår egen tro och vårt eget ansvar inför världen och inför Gud, men vi är också helt beroende av varandra, för det är tillsammans, inte var för sig, som vi blir Jesu kropp och det är tillsammans, inte var för sig som vi kan vara i Hans närhet fullt ut!

Ofta, ja kanske till och med oftast, så glöms Jesus bort och gemenskapen med andra människor blir det centrala i ett församlingsliv. När vi träffas, och jag säger vi, för jag kämpar också med det allt som oftast, så pratar vi inte om Jesus, vi pratar inte om Fadern, vi pratar inte om Anden, utan vi pratar, vi möts, runt helt andra saker.

I små församlingar samlas ofta stora delar av församlingen i grupper där man på något sätt är släkt med varandra, eller runt särskilda intresseområden. Själv pratar jag gärna om bilar och jakt istället för om Jesus och jag är övertygad om att de allra flesta som sitter här idag också har ämnen som kommer upp ganska ofta.

Många har frågat mig med lite olika formuleringar ”Menar du att vi ska gå runt och säga ‘Jesus, Jesus, Jesus’ hela tiden?” och jag brukar svara lite undvikande att nej det kanske vi inte ska göra, men det vore väl bra om vi gjorde det ibland…

Men ska jag vara helt ärlig så tror jag nog att det är precis det vi ska göra. (Fast precis som Kjell-Arne påpekade vid kyrkkaffet efter gudstjänsten så kan detta göras på många olika sätt)

Jag är helt övertygad om att det är sant det som står i Lukas 6:45 En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd. Hennes mun säger vad hjärtat är fullt av.

Ju närmare vi kommer Jesus, genom gemenskap som är centrerad runt honom, genom bön och genom bibelläsning, desto mer fylls våra hjärtan av honom och vad han gjort för oss och desto mer vill vi tala om honom.

Tro för allt i världen inte att jag pekar finger på er och tycker att jag själv gör ett bra jobb, tvärt om, jag stämmer in i Paulus ord i första timoteusbrevet 1:15 där han beskriver sig själv som den störste syndaren och sörjer min egen brist på tro och kärlek till Jesus. Jag önskar mig hela tiden mer av det och önskar innerligt att jag för varje dag som går ska kunna följa honom närmare och närmare!

Det är just därför jag är så glad att få vara här i Värmlandsnäs Missionsförsamling, för här ser jag att det finns människor som också har en sådan längtan och jag ser hur fler och fler börjar längta mer och mer efter Jesus!

Det är i en sådan gemenskap, en gemenskap som har Jesus i centrum, som vi verkligen blir en församling och som vi verkligen kan leva i förbundet med Gud!

Det är en församling som verkligen försöker lära känna Jesu vilja och gör sig redo som en brud gör sig redo för sin brudgum.

Just bilden av en brud och en brudgum är central i detta att förstå förbundet med Gud och för att förstå hur viktigt det är att församlingen verkligen blir en mötesplats med Jesus och inget annat, en plats att söka sig nära Herren.

När vi tar emot Jesus, när vi går in i förbundet med Gud genom Jesus är det som att säga JA vid ett bröllop, man tar emot varandra i kärlek och så att säga tillhör varandra.

Men hur blir det sedan?

Om vi har församlingen som en social klubb där vi mest umgås med varandra, om vi sällan söker oss till Gud i bön och om vi sällan söker Guds ord i bibeln, ja då blir det som ett äktenskap där man efter att ha sagt ja till varandra vänder ryggen åt varandra och går åt skilda håll.

Om man i ett äktenskap efter bröllopet flyttar isär och försöker prata så lite som möjligt med varandra och om varandra, om man undviker att skapa en gemenskap, om man drar sig undan kärleken i äktenskapet…

Inte bara ibland då och då, för alla äktenskap har upp och nergångar, men om undvikandet blir det tongivande och centrala i äktenskapet…

Kallas det för ett äktenskap då?
Kallas det ett förbund då?

Tänk efter…

Är det ett ”riktigt” äktenskap?

Många av oss skulle säkert säga att det inte är det och att om man nu bryr sig så lite om varandra så att man hela tiden undviker varandra, så varför fortsätta vara gifta?

Så klart är man fortfarande gift i lagens ögon, det finns ett förbund där och det kan man inte förneka, men vi är nog alla överens om att ett äktenskap är bra mycket mer än ett JA i kyrkan…

Är lösningen då skilsmässa?

Nej, absolut inte! I det äktenskap vi pratar om nu, det förbund som finns mellan oss och Gud genom Jesu blod, så finns det hela tiden en part som aldrig vill skilsmässa, som alltid kämpar för relationen, som hela tiden älskar och som hela tiden vill fördjupad gemenskap.

Skilsmässa är aldrig ett alternativ, det som är ett verkligt alternativ är att vi istället vänder om och börjar ta till oss de verktyg som finns för att få en bra relation, ett bra äktenskap och ett fullt förbund med Gud!

Församling, bibel och bön, och det fokuserat på Jesus Kristus!

Jonas Melin skriver på Barnabasbloggen ett förslag på definition av församling:

En församling är en gemenskap av lärjungar som följer Kristus och delar sina liv med varandra i tjänst för världen.

Han skriver också:
Nyckelbegreppet är en gemenskap av lärjungar. Detta innebär att församlingslivet levs tillsammans i vardagen (inte bara på söndagar), i hemmen där vi bor (inte bara i kyrkan), i allt vi gör här i världen (inte bara i verksamheten).

Och jag tror att han faktiskt har rätt i en hel del av detta. Åter igen, tänk er relationen till Jesus som ett äktenskap, det är en väldigt användbar bild och kanske är det också därför den återfinns på så många ställen i både gamla och nya testamentet.

Hur skulle man se på ett äktenskap där man bara träffades en dag i veckan, bara i en speciell byggnad och bara i vissa speciella omständigheter…

Hur skulle ett äktenskap eller en relation se ut om man hela tiden viftar bort problemen med ett ”jag gör tillräckligt” eller ”vem är du att ifrågasätta min relation” så fort någon påpekar att vi kan göra mer?

Kanske är det också så att det inte är så att vi behöver göra MER, utan att vi behöver göra ANNORLUNDA?

I första timoteusbrevet 3:15 beskrivs församlingen som ”Guds hushåll – den levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval.” och Jesus säger i Johannes 13:34-35 att ”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.”

Paulus beskriver idealet i Romarbrevet 12:9-18 Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning. Slappna inte i er iver, håll er brinnande i anden. Tjäna Herren. Gläd er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen. Hjälp Guds heliga med vad de behöver, vinnlägg er om gästfrihet. Välsigna dem som förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på vad som är riktigt för alla människor. Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er.

Är vi där?
Är vi sanningens pelare och grundval?
Känns vi igen på vår kärlek?
Uppfyller vi det Paulus skriver?

Om vi är/gör det, hur kan vi bli ännu bättre?
Om vi inte är/gör det, hur kan vi bli det?

Det handlar inte om verksamheter, det handlar inte om städning, det handlar inte om pengar eller byggnader, det handlar om relationer och förbund.

Med varandra och med Gud genom Jesu blod!

Jesus står där och väntar på oss, Han längtar efter en levande, djup och kärleksfull relation med oss!

Min fråga är…

Vågar vi säga JA?

Annonser
Det här inlägget postades i Predikan, Värmlandsnäs. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s