Traditioner och bibeln

Predikan i Va Fågelvik 2012-02-19

I Jakobsbrevet står det: Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva, kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker.

I Andra moseboken säger Gud om sig själv ”Jag är den jag är.” och i Johannesevangeliet säger Jesus detsamma om sig.

I Hebreerbrevet står det: Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet.

Gud förändras inte, Jesus förändras inte.

Han är och förblir vad Han är

Men vi människor förändras.
Världen förändras.
Och vi måste i varje tid söka Gud på det sätt som tiden tillåter oss, på det sätt som är möjligt för oss där och då vi befinner oss och till vår hjälp så har vi bibeln, Guds ord.

Guds ord som ”är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.” som det står i Hebreerbrevet 4:12

Gud förändras inte, men Han har genom sin Ande gett oss sitt ord som är levande och verksamt, bibeln, som kan användas i varje tid, som är lika aktuell i varje tid, eftersom vi förändras.

Bibeln behöver läsas i varje tid, på varje plats och i varje situation.

Och jag menar inte på det sätt som vissa läser den, alltså så att man väljer vilka delar man ska tro på, eller ta till sig, nej HELA bibeln är Guds ord och vi behöver förhålla oss till det.
Vi kan inte censurera Gud och påstå att vissa saker i bibeln inte längre gäller, eller att det aldrig gällt, men vi behöver tolka och tillämpa detta levande, organiska och alltid aktuella ord, till vår situation, och det är något helt annat.

Vi behöver göra nya tolkningar i varje tid alltså och det kan vara skrämmande, farligt och otryggt. För när vi öppnar bibeln, och öppnar oss för bibelns ord, så händer det saker.

Det gamla och invanda utmanas, de tolkningar och tillämpningar som en gång gjordes, de har blivit till traditioner, och traditioner ger oss på något konstigt vis en trygghet.

Ja ibland upplever jag det som att traditionerna tycks vara viktigare att behålla och svårare att göra sig av med än Guds eget ord!

Alltså man behåller traditionen snarare än använder det levande bibelordet i sin tid!

Världen förändras, vi förändras och det betyder också att vår gudskontakt kräver ständig förnyelse, och den är hela tiden beroende av att vi tillämpar bibelordet och låter det vara ett rättesnöre för oss, medan traditioner oftast låser fast bibelordet i en bestämd tolkning.

Traditionen är en tolkning. En tolkning som inte är levande och verksam, en tolkning gjord av människor och som kanske inte kan eller ska tillämpas i varje tid och på varje plats.

Men vad ska vi göra med våra traditioner då?

Vad ska vi göra med vår historia?

Ja, jag är mycket historieintresserad och tror att det finns mycket att lära av och hämta från vår historia och våra traditioner.

Men vi behöver hela tiden låta bibeln tolka, och kanske döma, vår historia och våra traditioner!
Inte tvärt om!

Och ett sådant förhållningssätt är ett ganska talande exempel på vad vi kan lära oss av historien!

För historien lär oss att om man bryter med traditionerna och återvänder till Gud och Hans ord, ja då lever kyrkan upp!

När män och kvinnor läst Guds ord och gått emot den rådande tolkningen, den rådande kyrkomakten, ja då har kyrkan blivit vital och levande igen!

Det gäller helt från den första församlingen, som bröt med de då rådande traditionerna, och det har gällt de olika proteströrelserna inom katolska kyrkan, det har gällt reformatorerna, det har gällt också de som gjorde upp med traditionerna och historian i Svenska Kyrkan under väckelsen på 1800-talet, det som så småningom skulle komma att bli Missionskyrkan, och det gäller också förnyelserörelser INOM VÅR KYRKA idag.

Traditionen får aldrig bli heligare och viktigare än ordet, Guds ord i bibeln.

Inte ens de Missionskyrkliga traditionerna står över bibeln!

Men vi, precis som så många innan oss, som också har sitt ursprung i bibeltrohet och protesterande mot den rådande ordningen, har skapat oss egna traditioner som det är väldigt svårt att bryta!

Urkyrkan började ta mer och mer fasta former och man började av olika skäl alliera sig med och ta till sig, de romerska strukturerna. Man blev en statskyrka, övergav bibeln som auktoritet och fastnade i sina traditioner.

De olika proteströrelserna i katolska kyrkan skapade ganska snart ordnar av olika slag och med det skapade de egna traditioner, och allierade sig mer och mer med det de en gång protesterat mot.

De kyrkor som kommit ur reformationen, som satte bibeln främst, ja de började alliera sig med makten bilda statskyrkor och skapa egna traditioner, som blev viktigare och viktigare.

Proteströrelserna inom statskyrkorna, där Missionskyrkan är ett exempel, kallnar i sin kritik mot icke-bibliska traditioner, och skapar sina egna traditioner som allt mer tar över det levande ordets plats. Vi skapar våra egna civiliserade strukturer där strukturen i sig riskerar att bli viktigare än det den en gång var tänkt att föra fram.

Därför är bibeln, Guds levande ord så viktig! För om vi låter våra, och andras, traditioner binda oss, ja då kommer vi att kvävas!

I Markus 7:8-9 säger Jesus om traditioner: ”Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.” Och han sade: ”Det är just det rätta – att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla!
Och i vers 13 beskriver han vad konsekvensen av att upphöja traditionerna blir: ”Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare”.

Paulus tar fasta på detta, och kom ihåg att han en gång var farisé, en som skapade och höll liv i traditionerna. Han skriver i Kolosserbrevet 2:8 Låt ingen göra er till fångar i de tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på Kristus.

Gud är oföränderlig.
Han ändrar sig inte.
Men Hans levande ord talar in i en föränderlig värld, in i föränderliga människohjärtan och vår historia och våra traditioner visar oss hur Hans ord talat till de som gått före oss.

Jag tror att vår historia är viktig, för det är först när man vet var man kommer ifrån som man kan veta var man är, och först när man vet var man är kan man ta ut en riktning till dit man ska.

Men historian får inte misstas för vägen framåt!

Ett mycket talande exempel på historia och tradition som vi i frikyrkan dras med och kanske sällan reflekterar över är våra missionshus.

Ursprunget till missionshusen var inte att man kände att man behövde en gudstjänstlokal, att man kände sig underlägsen ”storebror statskyrkan”!

Nej, våra missionshus kom ur en nödvändighet!

När man började läsa bibeln, när man började ifrågasätta traditionen, så samlades man i hemmen, men på den tiden fanns en lag som kallades konventikelplakatet som förbjöd religiösa samlingar i hemmen! Det var till och med så att den som lät folk samlas i sitt hem kunde straffas för det.

Lösningen var att man byggde hus som ingen ägde! Då kunde ju inte heller någon straffas!

Med tiden upphävdes förbudet att samlas i hemmen, men då var ofta församlingarna för stora för att samlas där, och man behövde missionshusen av den anledningen, en nödvändighet alltså. En del missionshus och frikyrkor byggdes också just av den anledningen, församlingen behövde, och använde, utrymmet.

Hur är det nu?
Jag säger inte att vi ska göra oss av med våra missionshus, absolut inte.
Jag säger inte heller att de inte fyller någon funktion, men vilken funktion fyller de?
Varför ska vi ha dem?
Är det rätt här och nu?
Svaret kan mycket väl vara ”Ja, de behövs”, men vi kan inte förutsätta att Gud svarar det, om vi inte ärligt frågar först…

I varje tid måste vi ställa dessa frågor, för bara för att en tids kristna en gång besvarat dem, så betyder det inte att deras svar, deras traditioner, ska binda oss…

Gud är oföränderlig, men Guds folk är och har alltid varit ett folk på vandring, en vandring tillsammans med Gud och på väg mot Gud.

Israeliterna vandrade i öknen, något vi kan läsa om i andra till femte Moseboken, mot det förlovade landet och de allra första kristna kallades inte ens kristna, de kallades efterföljare av vägen, alltså några som var på vandring, och det kan vi läsa om i Apostlagärningarna.

Guds oföränderlighet, Hans oföränderliga kärlek till oss, får oss alltså att hela tiden söka vägar framåt och hela tiden närmare Honom.
Det innebär inte alltid att de trygga traditionerna måste lydas och följas. Oftast tvärt om.

Om vi tror att Jesus lever, att han inte längre hänger död på korset utan är uppstånden

Om vi har en levande Gud

Ja, då ställer det andra krav på oss om vi vill följa honom, för vår levande, uppståndne Gud tog sig in i reglade rum för att visa vem han var, det kan vi läsa om i Johannes 20e kapitel.

Han gick på vägen till Emmaus och utlade skriften, förklarade bibeln och det kan vi läsa om i Lukas 24e kapitel

Han mötte lärjungarna och gjorde under inför dem vid Tiberiasssjön, som vi kan läsa i Johannes 21

Gud, vår oföränderliga Gud, vår uppståndne Gud, möter oss i de mest skiftande situationer och vi har möjligheten att söka Honom, finna Honom och möta Honom genom att ta emot den ledning Han ger oss i sitt ord (och sitt Ord) och genom att bryta med det som håller oss tillbaks, hur fasta traditioner det än råkar vara!

Amen

Annonser
Det här inlägget postades i Predikan, Undervisning. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Traditioner och bibeln

  1. Annika Svan skriver:

    Vissa traditioner blir jag bara trött på. Ibland känns det som om alltför många använder traditionen som en sorts snuttefilt i tillvaron. När allt tycks rasa samman omkring en. Är det bara traditionen kvar. Speciellt julen har blivit så förutsägbar och urvattnad. Brukar skämta med mina släktingar. Om att det är samma käk som förra året. Numera orkar jag inte bry mig. Jag har stått ut med det i över 40 år. Likadant med påsken. Men då får man åtminstone gråta åt eländet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s