Alla Helgons Dag

Predikan som jag höll i Rommenäs idag 2011-11-05

Idag är det Alla Helgons Dag

En dag då vi minns dem som gått före oss, som nu är hemma hos Herren.
Det är en dag som kan vara tung för många, men också en dag av goda minnen.
En dag när vi får tända ett ljus för någon vi älskar och saknar och som vi minns med tacksamhet.

Det är vad Alla Helgons Dag betyder för oss idag, men från början hade det en lite annorlunda innebörd, det var en dag då man firade alla de helgon som inte har en egen helgdag och den betydelsen har dagen fortfarande i vissa kyrkor.

I en del kyrkor har man satt upp vissa kriterier för att någon ska få kallas helgon. Det är en hel process som tar många år innan någon får kallas för detta. Det kan tyckas ganska sympatiskt, högtidligt och fint, men är det verkligen det? Vad säger bibeln?

Vad är ett helgon?

Ordet kommer av ”helig” och av ”helga”, göra helig. I kristen tradition är helgonen alltså ”de heliga”, de som har helgats av Gud och står Gud närmast. De är ofta omtalade i Nya testamentet, fastän varken bibel 2000 eller folkbibeln använder ordet ”helgon”.

Vilka är då de heliga enligt Guds ord?
Är det någon som genomgått en process efter sin död och godkänts av lite olika människor och institutioner? Svaret på det tror jag finns i bibeln. Hör vad det står på några av de många bibelställen som talar om helgonen, ”de heliga”:

Apostlagärningarna 9:32 Petrus reste genom hela området och kom ner till de heliga som bodde i Lydda.

Romarbrevet 15:25 Men nu far jag till Jerusalem med hjälpen till de heliga.

Första Korintierbrevet 1:2 till Guds församling i Korint, de som helgats i Kristus Jesus, de kallade och heliga, tillsammans med alla dem som på varje plats där de eller vi bor, åkallar vår Herre Jesu Kristi namn:

Andra Korintierbrevet 13:12 Hälsa varandra med en helig kyss. Alla de heliga hälsar till er.

Efesierbrevet 1:1 Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, till de heliga som bor i Efesus och som tror på Kristus Jesus.

Kolosserbrevet 1:2 till de heliga i Kolosse, de troende bröderna i Kristus. Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader.

Ja, det blir tydligare och tydligare i de här verserna att helgonen, de heliga är våra syskon i Jesus alltså de som tror på Kristus Jesus.

De kristna är alltså helgonen och det alldeles oavsett vad påvar och prelater säger eller inte, för det är precis som det står i Första Petrusbrevet 1:15-16 liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv. Det står skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig.

Guds folk, de kristna, ska vara heliga eftersom Gud är det, det är ett löfte som vi fick redan i gamla testamentet, i tredje mosebok 11:44-45 där det står så här:

jag är HERREN, er Gud. Ni skall hålla er heliga och vara heliga, ty jag är helig. Orena er inte genom något av de smådjur som rör sig på jorden. Ty jag är HERREN, som har fört er upp ur Egyptens land, för att jag skall vara er Gud. Så skall ni nu vara heliga, ty jag är helig.

Att vara helig, att vara ett helgon, är att ha del i Guds helighet, något som har skänkts de kristna genom Jesus som det står i Första Korintierbrevet 1:2 ”de som helgats i Kristus Jesus, de kallade och heliga”.

Vi har helgats genom det som Jesus själv säger i Johannesevangeliet 17:19 jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen.

Genom Jesus är alltså de kristna heliga, helgon.

De levande kristna, är alltså de det talas om.

Jag tror inte att man som kristen slutar att vara helig bara för att man dör, Guds löfte är så mycket större än så. Vi får ett evigt liv och ska vara heliga också i evigheten, det är jag övertygad om.

Men när det talas om helgon i bibeln så talas det om de levande så det blir helt fel att tala om att någon måste ha vara död innan man kan bli helig eller helgonförklarad.

Så vi märker att det vi firar som alla helgons dag inte bara är en dag som ska firas för de heliga som gått före oss in i evigheten, nej ska vi fira alla helgon, så ska vi fira också de levande heliga.

Till den här dagens historia finns också annat som inte direkt har kristna förtecken och detta okristna lever kvar på flera platser, ja till och med i flera kyrkor och det är att kommunicera, tala med de som dött och om detta är Gud ganska tydlig.

Hör vad han säger genom Mose i 5 moseboken 18:10-12
Hos dig får det inte finnas någon som offrar sin son eller sin dotter på bålet, ingen spåman, teckentydare, svartkonstnär eller trollkarl, ingen som ägnar sig åt besvärjelser, som rådfrågar de dödas andar eller spådomsandar och söker vägledning hos de avlidna. Herren avskyr alla som gör detta, och det är sådana skändligheter som gör att Herren, din Gud, driver undan folken för dig.

Gud förbjuder oss människor på många ställen i bibeln att kommunicera eller be till de döda och jag tror inte att det är sunt att lita på människor mer än Guds uttryckliga förbud när det gäller detta, eller något alls för den delen.

Jag har diskuterat detta med många som ber till de döda och har fått lite olika svar, men de vanligaste är att vi kan be de döda om förböner för de är närmare Gud och deras böner är effektivare på grund av det, de ska liksom medla mellan oss människor och Gud.

Min vana trogen så försöker jag ta reda på vad bibeln säger i fall som dessa, ja förutom att det uttryckligen är förbjudet att be till de döda då. Så vad står det? Behöver vi de dödas förböner?
Vi kan se i Romarbrevet 8:27 ”han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.”
Och hur är det? Behöver vi de döda som medlare till Gud?
Första Timoteusbrevet 2:5 får svara på det: Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus,

Det är alltså förbjudet, vi har dessutom redan Anden som förebedjare och Jesus som medlare så vi kan lugnt låta de döda vila i frid.

Så hur ska vi förhålla oss till de döda då? Hur ska vi förhålla oss till alla kända döda helgon som Fransicus, Benediktus, Birgitta och alla de andra? Hur ska vi förhålla oss till våra döda vänner och släktingar?

Jag tycker att Luther ofta har en del poänger när han förklarar Guds ord, just för att han förklarar och förhåller sig till Guds ord och inte hittar på egna regler. Men vi ska minnas att han var människa och att det han skrev inte är ofelbart.

I Augsburgska bekännelsen så skriver lutheranerna i artikel 21

Om dyrkan av helgonen lära de, att man kan hålla helgonen i åminnelse, för att vi skola lära att efterlikna deras tro och goda gärningar i enlighet med vår kallelse. […] Men Skriften lär icke, att vi skola åkalla helgonen eller begära hjälp av dem, emedan den ställer fram för oss Kristus allena såsom medlare, försoningsmedel, överstepräst och förebedjare. Han bör åkallas och han har lovat att höra våra böner, och denna dyrkan täckes honom väl, nämligen då han åkallas i all nöd.

Sedan hänvisar de till första johannesbrevet 2:1-2 där det står: Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.

Än en gång påpekas det alltså att vi inte behöver någon annan, ja att det inte FINNS någon annan, än Jesus som för vår talan inför Gud.

Det jag tycker är så bra med Luther är att han inte bara står och talar om allt som är fel och man inte får göra, utan också ger alternativ.

Vi ska inte be till de döda, eller åkalla dem, be till dem eller något sådant, men det är inget som helst fel med att minnas dem och ha dem till förebilder.

Och det för oss tillbaks till det vi gör här idag.

När vi tänder ljus här i kyrkan och vid gravarna så vet vi vad vi gör och vad vi inte gör.

Vi minns vi de som gått före.

Vi minns och saknar, men vi minns också med glädje de vägar de gått före oss.

Allt de visat oss och vi får också lov att känna tacksamhet för deras liv.

Att de fått vara del av våra liv och vi av deras.

Genom att minnas dem, de heliga, och deras liv får vi ledning på vår väg, så att vi kan gå ut i världen och tjäna Herren med glädje.

Annonser
Det här inlägget postades i Predikan, Undervisning. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Alla Helgons Dag

  1. Peter Hall skriver:

    Lennart,
    De flesta människor, som besöker sina avlidnas gravar och tillhör de sekulariserades skara, är alltså inte pånyttfödda kristna. De gör det, för traditionens skull. Förmodligen är saknad och självömkan en anledning. De tror ju inte på uppståndelsen eller evigt liv.
    En troende människa bör ha den insikten, att i graven finns ingen, som kan taga emot några som helst artighetsbetygelser eller dödsklagan. Det är endast ett behov att nära det köttsliga sinnet.
    Förresten, hur många av oss troende kan tänka sig, att de döda en gång verkligen skall stiga upp ur den bokstavliga graven? Jesus sade visserligen något liknande. Joh.5:28-29 Men, han sade också, att i uppståndelsen blir de som änglarna i himlen, Guds söner. Nu måste vi förstå, att det var om den första uppståndelsen han talade. Luk.20:35-36
    Eftersom bibeln säger, att de övriga döda inte blev levande förrän efter de tusen åren, Upp.20:5 och jag är övertygad om, att vi befinner oss där nu, så kan vi inte förvänta oss, att miljarder avsomnade skall komm upp ur gravarna. Den logiska förklaringen bör vara, att vi som lever nu, aldrig mer skall behöva dö. Det innebär i sin tur, att alla som lever nu har levt på jorden tidigare.
    Rätta mig gärna.

    • Hej Peter,
      Dina första tankar har jag stor förståelse för och delar också till viss del. Vi Kristna behöver inte sörja som andra, det löftet har vi.

      När det gäller den andra delen av ditt inlägg blir jag frågande, mest för att jag inte helt förstår hur du tänker.

      Själv försöker jag vara ganska försiktig när det gäller att definitivt uttala mig om tidsbestämmelser för profetior, att spekulera i det menar jag kan göra mer skada än nytta. Vad de kristna ska göra, tror jag, är att ständigt hålla sig vakna och beredda, varken mer eller mindre beroende på tiden.

      Sedan nekar jag inte till att vi nu ser tidstecken som inte skådats tidigare och jag tror att tiden kan vara nära. Hur nära, och om det sker inom min egen livstid, det spekulerar jag inte om, Men jag vill vara redo OM det skulle vara så.

      Om jag förstår dig rätt så menar du att den första uppståndelsen redan har skett, ja till och med för mer än 1000 år sedan och att de som då uppstod har regerat med Kristus?

      Menar du också att de tusen åren är till ända och att också den andra uppståndelsen redan har skett och att de som nu lever är de som uppstått vid den andra uppståndelsen?

      Kanske är det jag som läser dåligt, men detta är hur jag uppfattar det du skriver.
      Allt gott!

      • Peter Hall skriver:

        Käre Broder,
        Du har förstått mitt resonemang helt riktigt. Jag hade inte kunnat säga det bättre själv. Jag begär inte , att du skall vara överens med mig. Men, jag brinner för denna tolkning av skriften. Någon har sagt, att jag är en dåre, som kan lägga fram en dylik förklaring, eftersom den fullständigt kullkastar all hittills vedertagen uppfattning.
        Jag har ju samma hopp till Gud som du Lennart. Vi kommer att få taga emot det rike, som har tillretts åt oss sedan världens begynnelse. Matt.25:34 Lägg märke till, att Jesus, logiskt sett, befinner sig i sitt himmelska rike, när han uttalar dessa ord.Upp.3:21 Om han hade befunnit sig på jorden i ett s.k. ”tusenårsrike”, så hade ingen människa underlåtit, att göra gott mot någon av Herrens minsta bröder. De skall ju vara konungar och präster på jorden. Upp.5:10
        När Jesus uttalar orden i Matt. 25:31-46, så bör han befinna sig i himlen. Det är här domen skall ske. Tusen år skall den pågå. Sedan skall profetian i Upp.21:2 gå i uppfyllelse.

  2. Peter,
    Jag gör inte riktigt samma tolkning som dig, men jag anar att du inte blir överraskad av det, då du skriver att jag inte är ensam att ifrågasätta den.

    För mig är inte problemet att din tolkning omkullkastar vedertagna traditioner, jag är av åsikten att traditioner bara är av godo om de lyfter fram skriften med dess stjärna och kärna, Jesus och är till uppbyggelse. För mig är det ett centralt kriterium för om en tradition eller tolkning är god eller ej.

    Därför skulle jag vilja fråga dig varför du menar att Jesus måste befinna sig i himlen när han uttalar det han gör i 25:31-46?

    Är inte detta en del av talet han håller på olivberget med början i 24:3?

    Att han, sittande på olivberget, uttalar en förutsägelse om framtiden.
    Förutsägelsen om att han ska komma att säga ”Kom, ni som har fått min fa­ders välsig­nel­se, och över­ta det ri­ke som har väntat er se­dan värl­dens ska­pel­se.” en gång vid tidens slut.

    Jag tolkar 25:31-46 som ytterst angelägna ord, ord att leva efter i största allvar, men inte som att de redan var realiserade och jag blir nyfiken på hur du kommit fram till att de ska tolkas på just det sättet.

    Allt gott!

  3. Peter Hall skriver:

    Lennart,
    Visst är det inför folket Jesus uttalar dessa ord och han förlägger berättelsen till en avlägsen framtid precis som du menar. Det här är intressant, för de som skall få ta i besittning ”Riket” är människor, som inte har varit medvetna om Jesus, men av ren medmänsklighet tagit emot hans minsta bröder med välvilja. Om det hade varit pånyttfödda kristna, så skulle väl Jesus inte ha gjort åtskillnad mellan dessa och hans minsta bröder.
    Eftersom mitt antagande går ut på, att Jesu domstol har funnits i himlen de sista tusen åren, så tolkar jag Joh.25:31, som att tronen befinner sig där. När en människa har dött skall hon göra räkenskap för sitt jordelivs gärningar. Upp20:12-13 Beroende på de gärningar hon gjorde i sitt liv får hon en dom, som svarar emot de gärningarna. Det är nu som Jesus skiljer fåren från getterna. De som har gjort vad gott är återföds till jorden med utsikt till att få taga riket i besittning. De som står skrivna i ”livets bok”, får vila hos Herren. Upp.14:13 De som har gjort vad ont är återföds till ett liv i något land, som har underkastat sig en religion, som förnekar Guds son. Han säger ju, att den som inte bekänner mig inför människorna, henne skall icke heller jag bekänna inför min Fader. 2Tess.2 är profetian, som visar vad som bliver straffet för dem, som inte ger kärleken till sanningen rum. De skola bliva dömda, men inte nödvändigtvis fördömda.
    Att inte enbart Guds barn skall få det eviga livet förklaras tydligt i Rom.8:19-21

  4. Ledsen att jag inte svarat dig förrän nu Peter.
    Jag har ytterligare någon fråga om din tolkning.
    Vad är det som pekar på att Jesus skulle kommit tillbaks för 1000 år sedan (ungefär)? Ska inte Jesus komma tillbaks synligt? Vad stöder du det på att han skulle kommit tillbaks osynligt?

    Mig veterligen finns det bara ett samfund som tror att Jesus kommit tillbaks osynligt.

  5. Peter Hall skriver:

    Lennart,
    Jag utgår från islams inträde i världen. Innan lärjungarna skulle församlas till Kristus, så skulle avfallet ha ägt rum. 2Tess.2 Detta skedde när Muhammed grundade en ny lära. Denna kom att tjäna som ett test på Jesu efterföljare. Domen skulle först börja på Guds hus. Den som ville rädda sitt liv skulle förlora det, men den som misste livet för att förbli trogen mot Jesus, han skulle finna det.
    Syftet med Jesu mission på jorden var att samla deltagare till den domstol, som skulle komma att döma världen med rättfärdighet. Ap.17:31 Den är upprättad i himlen, för att kunna döma vad som är fördolt bland människorna.
    Den skulle vara verksam under tusen år. Jag tror vi närmar oss slutet på denna period. Tecknet är israels återförsamlande från de övriga nationerna. Hes.39:23-29
    Detta ger oss ett antagande, att Jesus kom i sin härlighet omkring år 1000. Om det var i synlig eller
    osynlig måtto är svårt att säga. Hans efterföljare blev i vilket fall som helst medvetna om
    händelsen.
    När Jesus kommer nästa gång tillsammans med sin Fader och alla de heliga med honom, för att grunda sitt rike på jorden, då skall allas ögon se honom, även de som hava stungit honom. Efter slutstriden i mellan-östern kommer detta att inträffa. Det är inte svårt att förvänta sig, att denna
    händelse kommer att inträffa i vår tid.

    • Intressant.
      Vad är det som gör att Islam är så övertygande som ”avfall”?
      Islam har få eller inga kopplingar med kristendomen, apostlarnas lära, och borde väl inte räknas som avfall från den, utan om något avfall från judendomen?

      Den mest markanta förändringen i tro skedde väl när Konstantin införde kristendomen som statsreligion? Den statsreligionen menar jag på ett tydligt sätt är en synkretism mellan apostlarnas tro och gammal hednisk religion och kejsarkult.

      Avfall har ju ett tydligt samband med ”ursprungsreligonen” ”den äkta religionen” eller den rena läran och en sådan koppling finns väl inte mellan kristendom och islam.

      Sedan undrar jag lite, som jag redan påpekat, var det bibliska stödet finns för två återkomster och då särskilt en ”dold” första sådan?

      Sedan återstår ju frågan vilket israel det är som ska samlas från nationerna? Guds Israel eller ett annat odefinierat Israel?

  6. Peter Hall skriver:

    Lennart,
    2Tess.2:11 Muslimernas öde. Den som förkunnar ett annat budskap än Jesu evangelium, han varde förbannad Gal.1:6-9
    Ingen av de kyrkor, som finns i kristenheten, har så förvanskat evangelium, att de kan anklagas för avfall. Där är det tron på Jesus Kristus, som Guds son kommen i köttet, som bekännes.
    Den som inte så bekänner Kristus är ”antikrists” ande. 1Joh.4:1-3
    Om Kristi domstol är huvudsyftet med Jesu mission på jorden, att samla in medarbetare till densamma, så pågår den sannolikt sedan tusen år. Detta gör det möjligt att döma vad som är fördolt bland människorna. Då måste ”uppryckningen” redan ha ägt rum, annars faller tanken om en domstol platt till marken.
    Jag vill att du undersöker Hes.39:23-29. Kan du hävda din tanke, om att judarna som Guds egendomsfolk är ute ur bilden med detta skriftställe som grund?
    Om du håller fast vid uppfattningen om ett ”tusenårsrike”, hur skulle världen då kunna dömas med rättfärdighet, om Jesus har kommit tillbaka och skapelsen är medveten om, att de nu lever i detta rike. Idén med en domstol i himlen, fördold för världen, är ju att ingen människa skall bli någon ”ögontjänare”. Alla kommer att få en rättvis dom, som svarar mot de gärningar som följer dem. Upp.14:13 De som inte är frälsta återföds till ett nytt liv på jorden. Matt.19:28 ”Den andra döden och den brinnande sjön” är förmodligen synonymer för jorden.
    Hela skapelsen skall ju en gång få det eviga livet. Rom.8:20-21 Alla skall göras levande i Kristus. 1Kor.15:22. Det sägs inte; alla som omvänder sig till Kristus, utan alla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s