Är en gemensam framtid detsamma som en ny kyrka?

Är en gemensam framtid det samma som ett nytt samfund?

Inför frågan av skapandet av ett nytt samfund ställer jag mig några provocerande frågor:

Om våra samfund har ett existensberättigande idag, var för sig, varför ska vi då upplösa dem och göra en ny kyrka av dem?

Om våra samfund INTE har ett existensberättigande idag, var för sig, vad gör då att vi blir tydligare, bättre och effektivare och därmed får större existensberättigande tillsammans?

Är enheten i teologi så stor att vi kan bli tydligare och börja växa, eller kommer det ”bara” att bli ett mysigt ålderdomshem för tre åldrande och döende samfund?

Är det ens möjligt att skapa en ny kyrka med våra olikheter i dopsyn, ämbetssyn och kyrko/samfunds-strukturer?

Kanske obekväma frågor att ställa sig, men jag tror de är nödvändiga.

Genom dessa frågor kan man säkert förstå att jag inte är odelat positiv till en ny kyrka, men jag menar att jag inte låst mig i en position där jag inte kan ändra mig.

Det jag däremot är oerhört positiv till så är det de tre samfund som nu diskuterar den gemensamma framtiden. För att vi har en gemensam framtid är jag övertygad om. I Sverige idag finns det, så vitt jag vet, inga andra samfund som står varandra så nära. Vi är en familj av älskade syskon och vi vill leva nära varandra, men finns det inga andra sätt att göra det på?

KLICKA HÄR för att läsa mer och diskutera vår gemensamma framtid

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.